Monday, June 27, 2022

BOIGRAFIA Bily Illas Hu'i Ua'i

 

BOIGRAFIA

 

A

bilio de Carvalho Alves,  moris iha Vikeke, iha loron 11 fulan-abríl tinan 1984, oan  dahaat  husi Francisco de Carvalho Alves no Maria da Costa Soares. Sira ninia oan na' in ne’en  mane ha’at feto rua , fetu ida mane ida fila ba aman kadunan no hela deit mane tolu no feton ida Formasaun ba autór ne 'e hahú hosi iha tinan 1994-1999 SD 13 Aimanas Rai, Luca, Viqueque, remata hafoin autór kontinua ba Escola Pre-Sesundaria  01 iha Viqueque, iha tinan 2000-2003 depois  autór ne 'e kontinua iha Eskola Dezenvolvimentu Agríkola Natarabra / Manatutu (SPP), iha tinan 2003-2006 , hafoin hala'o graduasaun , iha tinan 2007 autor tuir cursu Kumputador iha ETPA Traning Center Comoro, iha 2008 autor tuir Cursu Enghlesa SOLS 24/7 durante fulan ne’en Iha nivel un too  dois . Iha tinan 2009,  komesa Escola iha  Institutu Ciencia Relijuza ICR Lahane, hafoin hala'o graduasauniha tinan dia 13 de outobro de 2013, depois de ida aotor halao knar voluntario iha Escola ESTV-EEC Becora / SMEA,    autór ne' e asina ona kontratu ho Ministériu Edukasaun Juventudade e  Desportu no iha tinan 2015 ate agora autor sei ne 'ebé  agora  sei funsionáriu kontrata tamapa Polemika moras Pandemia COVID 19  sedauk parmanenti mesmu naran autor fo sai ona iha Jurnala RDTL husi Funcão Públika, iha tinan 2019 autor hahu kontiniu ia I SC  Balide, agora dadaun hakerek hela monografia.




PAPÉL LIDERANSA ESCOLA HODI HADIA DEZEMPEÑU MESTRE SIRA NIAN IHA ENSINO SECUNDÁRIA TÉCNICO VOCACIONAL ESCOLA ECONOMIA E COMERCIO DE BECORA DÍLI TINAN HANORIN 2021

 

KAPÍTULU   I

INTRODUSAUN

1.1.  Antesedénte

Iha mundu edukasaun nian, Papel diretór sira sai nu’udar lider ideál iha instituisaun sira ne'ebé mak nia lidera, bele implementa jestaun kualidade, prodús rezultau no forma alunu sira ne'ebé iha kualidade. Ida-ne'e bele realiza ho prin sipál ne'ebé kompriende ninia knaar no devér sira. Iha Instituisaun ensinu aprendisajen nian nu’udar diretór-persiza komprende didiak sira-nia knaar no devér sira ho di'ak. Ho esperansa katak eskola sira ne'e bele imprime jerasaun foun nasaun ne'e nian.

Papel Diretór iha eskola nu'udar lideransa edukasaun nian nomos sai nu'udar ema ne'ebé  responsável  ba eskola  refere. Lideransa Edukasionál hanesan prosesu ida atu influénsia professores sira ne'ebé apoia implementasaun atividade aprendizajen nian, atu nune'e bele alkansa meta edukativu sira iha eskola. Lideransa eskolar tenki iha komitmentu atu hadia kualidade iha ninia funsaun prinsipalmente ho funsaun lideransa edukasaun nian tenke haree ba kualidade aprendizajen no mós fo apoio ba ninia funsionárius/professores sira hotu ne’e importante tebes iha organizasaun eskolar. Diretór sai nu’udar rekursu ida atu organiza profesór sira no simu kna’ar atu lidera eskola ida no iha kompeténsia balun bele hala'o ninian knaar nu'udar líder prinsipal iha dezempeñu tenki iha inovasaun no estratejia iha kada pesoal ne'ebe hala'o sira nia kna’ar no tenki responsabiliza ba sira nia lideransa. Iha dezenvolvimentu eskola, prinsipál iha knaar boot atu dezenvolve eskola. Tenke iha kapasidade prinsipál atu kria no dezeña atividade programa oioin hodi dezenvolve eskola sira liu husi serbisu hamutuk ho eskola oioin no parte-interesada eskola sira-seluk. Programa dezenvolvimentu eskolár planeia ona hanesan esforsu ida atu hadi'a kualidade no kualidade edukasaun nian iha eskola ida. Edukasaun hanesan dalan ida atu hadia no kria rekursu umanu ho kualidade. Instituisaun prinsipál iha edukasaun maka eskola ida hanesan instituisaun alternativu ida ne'ebé iha vizaun, misaun, meta no funsaun sira. Eskola nu'udar sistema iha komponente interrelasionadu ne'ebé kontribui atu atinji metas.  Planeamentu  Edukativu nu’udar papel importante ida iha dezenvolvimentu eskola, atu nunee potensialidade ba dezenvolvimentu eskola ida nian mos hetan influensia husi buat nebe mak planeia tiha ona iha edukasaun. Pontu estratéjiku husi planeamentu edukasaun orienta husi desentralizasaun edukasaun ne’ebé fó fleksibilidade no responsabilidade ba eskola sira atu inovasaun tuir nesesidade eskola parte ne’ebé interesadu. 

Asaun prinsipál sira nu'udar Xefe Eskola  edukasionál, tenke ativu atu responde ba  asuntu  refere ho responsabilidade prinsipal mak atu hala'o atividades no implementasaun  programas. Tuir observasaun ne'ebé hala'o iha Escola  ESTV-EEC  Becora, prinsipál  hala'o ona ninia knaar no responsabilidade ho di'ak, hanesan  komunikasaun  nakloke ho profesór sira, hala'o  enkontru ativu iha eskola kona-ba tópiku sira ne'ebé presiza atensaun, no fo orientasaun.   

 

 

 

1.2.  Formulasaun Problema

Bazeia ba antesedente hirak  iha leten, peskizador Halo formula ba Problema, Oinsá Papél Lideransa  Escola Hodi Hadia Dezempeñu  Mestre  Sira  Nian  Iha  Ensino  Secundária  Técnico  Vocacional  Escola Economia e Comercio de  Becora  Díli ?

1.3. Objetivu Peskiza

Atu hatene kona-bá Papél Lideransa Escola Hodi Hadia  Dezempeñu  Mestre  Sira Nian Ensino  Secundária  Técnico  Vocacional  Escola Economia e Comercio  de  Becora  Díli

1.4.  Benefísiu Peskiza  

 Iha  ne’e  peskizador   bele  akresenta  benefisius  balun  kona  ba  peskiza  hanesan tuir ne' e :

1.      Parte Pratikamente

a.       Hanesan sujestaun atu  mellhoramentu dezempeñu profesór sira-nian iha  ESTV-EEC Becora Díli

b.      Ba  Institute  Suprior  Crital (ISC ),  Kontribuisaun  ideias   mellhoramentu  ninia  meta  sira  ne’ebè  estabelesidu,  espesialmente  rekursu  Umanu  kona ba “Papel  Lideransa Escola hodi Hadia dezempeñu Mestre/a  sira nian iha   ESTV-EEC Becora Díli  Tinan  2021.

c.       Ba  ESTV-EEC Becora Díli  hanesan  material  ida  hodi  halo  koparasaun  atividade  teoria  no pràtika  iha  banku  Universidade  no  serbisu  fatin  kona  ba “”Papel  Lideransa Escola hodi Hadia dezempeñu Mestre/a  sira nian iha   ESTV-EEC Becora Díli  Tinan  2021.

2.      Parte Teorikamente                                     

a.       Nu' udar informasaun kona-ba importánsia husi lideransa prinsipál hodi hadi 'a dezempeñu profesór sira-nian iha edukasaun.

b.      Hanesan informasaun ba dezenvolvimentu instituisaun edukasaun sira.

c.       Ho peskiza ida ne' e, autór sira bele hatene kona-ba dezempeñu husi mestre sira, liuliu iha ESTV-EEC Becora Díli.

d.      Ba peskizador sira, importante tebes atu aumenta matenek no abilidade husi peskizador sira, liu-liu sira nebe iha relasaun ho lideransa nebe hala’o husi diretor eskola sira atu hadia dezempeñu ba mestre sira. Espera katak rezultadu husi estudu ida ne’e bele uza hanesan input no kontribuisaun husi idea konaba Papél Lideransa / Escola nian Hodi Hadia Dezempeñu Manorin nian iha Escola ESTV-EEC Becora.

1.5.   Definisaun Konseitu

1.      Diretór da Escola

Komponente prinsipál ida mós husi komponente edukasaun nian ne'ebé iha papél ne'ebé di'ak liu atu hadi'a kualidade edukasaun nian, maibé diskusaun jestaun nian sira iha relasaun ho planeamentu, organiza, lideransa no kontrolu ba prosesu  sira, iha ne'ebé membru sira husi organizasaun ne'e halo esforsu atu atinje meta sira ne'ebé estabelese hamutuk

2.      Lideransa  Prinsipál

Lideransa maka prosesu ida atu orienta, orienta, influénsia, ka kontrola hanoin, sentimentu no hahalok husi ema seluk.

Tuir Ralph M. Stogdill, lideransa maka prosesu hodi influensia atividade grupu organizadu ida ba determinasaun no atizimentu meta sira. Lideransa nu'udar esforsu ida ne'ebé halo husi ema ida ho kapasidade tomak atu influénsia, fó korajen, diretu no muda povu ne'ebé sira lidera, atu nune'e sira hakarak servisu ho entuziazmu no konfiansa hodi alkansa objetivu organizasaun nian

3.      Dezempeñu ba Profesór sira

Dezempeñu ka performance bele interpreta hanesan dezempeñu serbisu, implementasaun servisu, atinzimentu servisu, rezultadu servisu ka dezempeñu servisu nian. Bazeia ba  Anwar Prabu, Dezempeñu (realizasaun servisu) hanesan rezultadu hosi servisu ho kualidade no kuantidade ne’ebé mak funsionáriu ida atinji ona hodi hala'o ninia knaar tuir responsabilidade ne'ebé atribui ba nia.

1.6. Limitasaun  Problema

 

Relevante ba limitasaun tempu,  referensia, potensial (tenaga), financial no kapasidade hakerek, maka hakerek na’in halo limitasaun problema  ba deit  Papél  Lideransa   Escola  Hodi   Hadia   Dezempeñu  Mestre  Sira  Nian  Iha  Escola SMEA/  ESTV - Economia  E  Comercio  De  Becora/ Dili.  

1.7. Sistematika Hakerek

Sistema hakerek ne'e enkuadramentu ida ne' ebé fornese instrusaun kona-ba pontu prinsipál diskusaun nian ne'ebé sei hakerek iha tese ne'e. Rejime sistemátiku diskusaun nian kona-ba tese ne'e fahe ba kapitulu lima ho sistemátiku hanesan tuir mai ne'e: Parte Dahuluk husi tese ne 'e iha títulu, Deklarasaun Pajina Aseitasaun, Pájina lema, Dedikatoriu, Lian Maklokek, Indise, Abstraksaun. Parte daruak mak kestaun prinsipál sira neebé prevee iha KAPÍTULU I too KAPÍTULU IV. Kapítulu I, mak; introdusaun ida ne'ebé inklui Antesedénsia, Definisaun Operasional, Formulasaun Problema, Objetivu Peskiza no Benefisius, Revizaun Literativa, no Sistematika  Hakerek. Kapítulu II, Kompostu husi, Papel Lideransa , Hadia Dezempeñu  Mestre, Konseitu peskiza, KAPÍTULU III  Métodu  Peskiza , Tempu no Fatin  Peskiza, Sujeitu Peskiza/Informen,Teknika Analiza Dadus, KAPÍTULU  IV  Rezultadu Peskiza, diskusaun,Deskrisaun No Prefil Fatin Peskiza, Análiza Dadus, Diskusaun, KAPÍTULU  V  Final; Konkluzaun, Sujestaun, Bibliografia no Aneksu Figura.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KAPÍTULU II

AENKUADRAMENTU  TEORIKU

2.1.  Papel Lideransa  

2.1.1.      Definisaun Papel Lideransa  Escolar                              

Lideransa (leadership)  nudar prosesu ida ne’ebe lidera husi jestor eskolar nian atu orienta no influensia sira nia subordinadu sira iha aktividade ne’ebe relasiona nu’udar xefe hala’o sira nia kapasidade tomak, hanesan individual no mos membru ekipa ida. Ne’ebe estabelese tiha ona,  Lideransa mak ema ida nian abilidade no abilidade nu'udar lider ba servisu ida atu influénsia ema seluk nia hahalok, liu-liu nia subordinadu sira atu hanoin no atua iha maneira ida ne'ebé liu husi hahalok pozitivu ne'ebé nia halo kontribuisaun real ida atu atinji objetivu organizasaun eskolar nian.

Tuir Hoy no Miskel (2013), definisaun lideransa balun husi livru oi-oin mak hanesan  tuir  mai  ne'e:

a.         Lideransa mak podér bazeia ba karákter / karákter ema ida nian ne'ebé mak iha podér liu, baibain normativu tuir nia livru Amitai  Etzionib.

b.         Lideransa mak hahú estrutura ka prosedimentu foun ida atu alkansa objetivu no objetivu organizasaun nian sira ka atu muda objetivu no objetivu organizasaun nian sira, tuir James Lipham nia livru.

c.          Lideransa maka prosesu influénsia atividade grupu organizadu ida nian ba determinasaun no atinzimentu meta sira, tuir nia livru Ralph M. Stogdill.

d.         Lideransa ne'ebé hala'o iha grupu ema na'in rua ka liu, no jeralmente envolve influénsia ba hahalok membru grupu sira nian relasiona ho realizasaun objetivu grupu nian, tuir sira-nia livru Robert J House no Marry L. Batz.

Tuir  Headquarter, department of army (2006)  leadership is the process of influencing people by providing purpose, direction, and motivation while operating to accomplish the mission and improving Kepemimpinan merupakan suatu proses mempengaruhi orang lain dengan cara menyampaikan tujuan, petunjuk dan motivasi untuk dilaksanakan agar tujuan tercapai dan kemajuan organisasi. Lebih lanjut Wirawan (2013:6) mendifinisikan kepemimpinan sebagai proses pemimpin menciptakan visi dan melakukan interaksi saling mempengaruhi dengan para pengikutnya untuk merealisasikan visi. Dari pendapat diatas sudah jelas bahwa kepemimpinan merupakan suatu proses dimana dalam hal ini kepala sekolah berperan dalam mengatur, mempengaruhi para guru untuk mewujidkan visi yang telah ditetapkan bersamasama

Ho hanoin tuir matenek nain hanesan iha leten maka Hakerek nain bele fo rezume katak  Lideransa  mak prosesu influénsia ema hodi fornese objetivu, diresaun no motivasaun bainhira hala 'o operasaun hodi alkansa misaun ne' e no hadi 'a. Nuné mos, defini lideransa nudar prosesu ida ba lideransa nudar prosesu kria vizaun no interasaun ba  malu atu influensia malu hodi realiza vizaun. Hosi opiniaun iha leten, klaru katak lideransa ne' e prosesu ida ne 'ebé iha kazu ida ne' e, nia kaer papél prinsipál atu regula, influénsia profesór sira hodi realiza vizaun ne 'ebé estabelese hamutuk.

 

 

2.1.2.      Tipu Lideransa  ka Stillu de Lideransa

Iha atividade sira atu muda no orienta ema seluk ne'ebé hakarak hola asaun sira ne' ebé hakarak atu alkansa objetivu organizasaun nian, dalan oioin ne'ebé líder ida bele halo, no métodu ida ne'e reflete atitude no vizaun husi lider ida ne'ebé fornese vizaun jerál ida kona-ba forma lideransa nian ne'ebé nia s ei hala'o. Tuir Hadari Nawawi, estilu lideransa fahe ba: Iha forma lideransa tolu, balun mak:

a)      Authoritarian  Lideransa

Forma lideransa ida ne’e tau poder iha ema ida nia liman ka grupu kiik ida naran ukun-naʼin. Filozofia  lideransa nian, subordinadu maka ba líder (superior) no konsidera nia-an hanesan asuwa' in, matenek no kapitál aas liu .

b)     Laissez  Faire  Lideransa

Forma lideransa ida ne'e, lidera husi lideransa ho forma persuazivu, kria kooperasaun armoniozu. Líder ne'e sai nu'udar símbolu ida tanba iha realidade katak lideransa ne'e hala'o hodi fó liberdade tomak ba povu ne'ebé nia lidera. Líder ne’ebé halao nia lideransa so funsiona deit hanesan asesora, tanba fó oportunidade ba subordinadu sira atu husu perguntas karik sira sente nesesáriu.

c)      Lideransa Demokrátiku

 Forma lideransa ida ne'e fó ba ema nu'udar fatór prinsipál no importante liu, relasaun entre lider ho nia subordinadu sira hatudu iha forma relasaun ema nian, hanesan: bazeia ba prinsípiu respeitu ba malu , lideransa demokrátiku ida ne'e mak lideransa ida ativu, dinámiku no ho intensaun atu buka hetan vantajen husi ema hotu ba progresu hamutuk.

Forma lideransa nian ne’ebé halo nia sai nu’udar jestor iha relasaun besik liu ho formulasaun metas organizasaun nian, tipus atividades atu lidera, karakterístikas subordinas nian, motivus, no kondisaun seluk tan ne’ebé sei iha impaktu ida ba organizasaun. G.R Terry (1960) nu'udar dezemvovimentu siénsia jestaun nian ida sujere tipu mentruasaun sira tuir mai ne'e:

a)      Lideransa Pesoál

Atu hala'o ninia asaun sira sempre halo husi meius kontaktu pesoál. Instrusaun ne'ebé fornese oralmente ka pesoalmente fornese husi jestór ka lideransa eskolar nian.

b)      Lideransa Non personal

Regulamentu no polítika hotu-hotu ne'ebé aplika ba empreza ne'e liu husi sira nia subordinadu sira ka uza meius komunikasaun naun pesoalsoál, planu, instrusaun no programa sira ne'ebé oferese ba sira.

c)      Lideransa tranzitória

Tipu autoritariu baibain servisu ho seriu, klean no ho kuidadu. Jestores servisu tuir regras polítika edukasaun nian ne'ebé vigora ou rigór.

 

 

d)     Lideransa demokrátiku

Iha lideransa demokrátika, jestór sira hanoin katak sira hola parte integrante husi Eskola no iha tempu hanesan elementu sira ne'e responsabiliza ba obra ne'ebé la'o ho di'ak.

e)      Lideransa Alternativa /Paternalista/Paternasaun

Lideransa Alternativu karakterizada ho influensia ida katak relasaun entre jestór no kompañia. Ninia objetivu mak atu proteje no fornese orientasaun, asaun, no hahalok hanesan aman nia papél ba nia oan sira.

f) Lideransa husi Talentu

Tuir Tipu lideransa no tuir talentu, baibain mai husi grupu informál ne’ebé hetan treinamentu, maibé la diretamente ho sistema kompetisaun, bele hamosu diferensa ba opiniaun husi grupu sira ne'ebé determina ona. Tuir Burhanuddin, iha lideransa oin tolu mak:

a.       Tipu Autór (autoctaric)

Tipu lider ida ne'e haree hanesan ema ida ne'ebé fó orden no hein katak sira sei halo iha situasaun ida ne'ebé demokrátiku no sempre pozitivu.

b.          Tipu ne’ebé demokrátiku ka Partisipatóriu

Tipu lider ida ne’e sempre konsulta ho ninian subordinadu sira kona-ba asaun no desizaun ne’ebé lider propoin, no koko atu enkoraja sira partisipa ativamente iha implementasaun desizaun hotu-hotu neebé maduru.

c.           Tipu Lideransa Laissez Faire

Kontráriu ho lideransa ne'ebé propoin husi G.R Terry, Robert Blake no Jane S. Mouton (1964) ne'ebé popularizmu Rede Jestoral hodi fahe tipu lideransa lima (Hersey no Blanchard, 1980).  Divizaun ne’e bazeia ba subordinadu sira. Tipu lideransa lima ne’e deskreve hanesan tuir mai ne’e:

a.      Barren (improvised )

Ida ne'e maka uzu husi esforsu mínimu ne'ebé bele halo atu kompleta serbisu ida hodi mantein adezaun iha organizasaun ne'e.

b.      Asosiasaun (country club)

Fó atensaun maka'as ba subordinadu sira atu halo kontente relasaun hirak ne'e, ambiente organizasaun nian ida ne'ebé amigavel, no fatin servisu ida ne'ebé mak interesante.

c.       Serbisu (task)

Efikasia iha servisu fatin hetan husi kondisaun servisu ne’ebe estruturadu liu husi hamenus intervensaun husi elementu umanu ba nivel mínimu ida.

d.      Dalan Médiu. Jalan Tengah (middle of road)

Ne’e duni katak, abilidade organizasaun nian ne’ebe naton mak esforsu no iha posibilidade atu halo balansu entre servisu nebe halo ona nune’e mos tau atensaun ba espiritu subordinadu sira nian iha nivel satisfatóriu ida.

 

e.       Ekipa (Tim / team)

 Nee hanesan obra ida ne’ebé hetan aprovasaun husi subordinadu sira, ne’ebé depende ba orientasaun komún ida ne’ebé tuir objetivu organizasaun nian ne’ebé lori ba relasaun konfiansa no respeitu.

2.1.3.       Rekizitus  Prinsipal  Sira  Hanesan Lideransa

Regulamentu  Ministru Edukasaun Nasionál (RMEN) nian  husi tinan 2020 kona-ba  padraun  sira  prinsipál  sira  nian  esplika  katak, prinsipál sira tenke iha dimensaun sira kona-ba personalidade, jestaun, emprezariál, fiskalizasaun  no  kompeténsia  sosiál.

Atu fó apoiu ba padraun nasionál edukasaun  nian, tuir Ministru Edukasaun Nasionál, tenke hili ema ida  nu'udar xefe eskola nian atu kumpre padraun nasionál ne'ebé bele aplika ba diretór-sira sira. Padraun  prinsipál ba kestaun mak hanesan deklara iha adisaun ba regulamentu  ministeriál, ne’ebé inklui Padraun Kualifikasaun no Padraun Kompeténsia.

1.         Beze  Kualifikasaun

 Baze kualifikasaun  Stardarte   inklui:

a)      Kualifikasaun Jerál

 

a.       Lisensiatura Edukasaun L.Ed.  (S-1) mínimu ka Diploma IV;

b.      Tinan 56 bainhira hetan nomeasaun hanesan Diretor  da Esscola

c.       Eperensia hanorin meisjemenus tinan tolu

 

b)       Kualifikasaun Espesial

a.       Nia Estatutu nu'udar pofessores tuir nível ne'ebé sei sai prinsipal ba ensinu se prinsipal mak ESTV-EEC Becora Dili, ida ne’e signifika katak nia tenke sai profesora ida iha ESTV-EEC Becora Dili

b.      Iha sertifikasaun edukasionál nu'udar profesores tuir nivel

c.       Iha sertifikadu eskola ne'ebé prinsipal tuir nivel ne'ebé governu determina ona.

2.            Estandarte /Padraun Kompeténsia

Bazeia ba Estandarte kompeténsia, ema ida bele hetan nomeasaun nu'udar xefe eskola se nia iha kompeténsia hanesan tuir mai ne'e:

1)      Dimensaun kona-ba Kompeténsia Pesoál

a)      Iha Estatutu nu'udar profesór tuir nível ne'ebé sei sai prinsipál, se eskola primária signifika katak nia tenke sai profesór ESTV-EEC Becora

b)      Iha sertifikasaun edukasionál nu'udar profesór tuir nível;

c)      Iha sertifikadu eskola prinsipál tuir nivel ne'ebé instituisaun ida determina

2)      Dimensaun kona-ba Kompeténsia Jestoral

a.  Dezenvolve planu ESTV-EEC Becora Dili ba nível oi-oin planeamentu nian;

b. Dezenvolve organizasaun ESTV-EEC Becora Dili tuir nesesidade;

c.  Lidera eskola/SMEA iha kontestu utilizasaun optimal ba  ESTV-EEC Becora Dili;

d.                         Jere mudansa no dezenvolvimentu ESTV-EEC Becora Dili ba organizasaun aprendizajen efetivu;

e.  Kria organizasaun eskola ida no inovadór ida no kultura no estudante nian ba aprendizajen;

f.  Garante uza rekursu optimal;

g. Jere fasilidade ESTV-EEC Becora Dili no infraestrutura iha kontestu utilizasaun ne’ebé optimal ba fasilidade sira;

h. Jere ESTV-EEC Becora Dili relasaun ho komunidade atu buka apoiu ba ideia/ideia sira, aprende rekursu, no finansiamentu ESTV-EEC Becora Dili;

i.   Jere estudante sira iha kontestu simu estudante foun, tau no dezenvolve estudante sira;

j.  Jere atividade sira ba  dezenvolvimentu  kurikula no aprende tuir diresaun no objetivu sira husi edukasaun;

k. Jere estudu eskola;

l.  Jere  orsamentu eskola tuir prinsípiu sira ne'ebé responsável, transparente, transparente no efisiente;

m.    Jere jestaun eskolár iha apoiu ba realizasaun objetivu sira eskola nian;

n.  Maneja atividade aprendizajen espesiál no apoia atividade aprendizajen tuir diresaun eskola nian;

o.  Jere atividade sira; no

p.  Halo avaliasaun ba oin;

 

3).   Dimensaun  kompeténsia empriendedorizmu

Kria inovasaun sira ne'ebé útiliza  ba dezenvolvimentu ESTV-EEC Becora Dili;

a)      Servisu maka'as atu hetan susesu husi organizasaun aprendizajen ne'ebé efetivu;

b)      Iha motivasaun maka'as atu hala'o ninia funsaun prinsipál sira no funsaun sira;

c)      Seidauk fó solusaun ida ne'ebé di'ak liu hodi rezolve problema sira ka obstákulu sira ne'ebé ESTV-EEC Becora Dili hasoru;

d)     Reforsa  negósiu  hodi jere atividade sira iha eskola/servisu aprendizajen nian hanesan fonte aprendizajen alunu sira nian;

4)      Dimensaun husi Kompeténsia Supervizaun nian

a)      Halo programa supervizaun ida ne'ebé vale ba profesór sira hodi uza abordajen no téknika supervizaun ne'ebé adekuada;

b)      Hala'o supervizaun akadémika iha ámbitu valorizasaun profisionál dosente nian;

c)       Akompañamentu ba rezultadu supervizaun ne'e tenke fó ba profesór sira iha kontestu atu hadi 'a profisionalizasaun dosente.

5)      Dimensaun husi Kompeténsia Sosiál

a)      Koopera ho parte sira seluk hodi fó benefísiu ba eskola /SMEA. Sei partisipa iha atividade sosiál sira komunidade nian;

b)     Akordu sosiál ho ema sira ka grupu sira seluk. Hanesan Diretór eskola nian, nia tenke kumpri ninia funsaun, nia tenke hala'o serbisu tuir nia funsaun.

 

 

2.1.4.       Lideransa Prinsipál

Tuir Syafadin, lideransa edukasionál maka prosesu ida ne'ebé fó influénsia ba pesoál hotu-hotu ne'ebé apoia implementasaun atividade ensinu no aprendizajen nian, atu nune'e bele atinje meta edukativu sira iha eskola.

2.1.5.      Objetivu no Funsaun Lideransa nian

Objetivu Lideransa nian mak kuadru ideál/filozofia ne'ebé bele fornese matadalan ba atividade lideransa ida-idak, nune'e mos sai pontu referensia ida ne'ebé tenke alkansa. Objetivu lideransa nian mak atu atividade hotu-hotu ne'ebé hala'o ona bele atinje meta sira ensinu nian ho efikás no efisiente. Atu atinji objetivu husi lideransa ida, lider ida tenke halao ninian funsaun nudar lideransa ida diak.

 Supardi temi kona-ba funsaun lideransa hanesan tuir mai ne’e:

a.       Dezenvolve  polítika hamutuk

b.      Envolve membru grupu (profesór, pesoál edukasaun) iha atividade oioin.

c.       Fornese asisténsia ba membru grupu hodi rezolve problema sira.

d.      Hamoris no haforsa grupu nia espíritu, ka promove moral ne’ebé aas ba membru grupu.

e.       Envolve membru hotu-hotu hodi halo desizaun

f.       Fahe no delega podér no responsabilidade ba membru grupu hotu-hotu, tuir sira-nia funsaun no polítika.

g.       Hametin podér kriativu membru grupu nian.

h.      Atu nune'e sira bele espresa sira nia opiniaun ba ema hotu nia di'ak.

Tuir Hadari Nawawi (1995), funsaun lideransa edukasaun nian mak:

a)        Dezenvolve no distribui liberdade hanoin no espresaun, tantu iha grupu ida-idak hanesan esforsu ida atu kolekta dadus/materiál hosi membru grupu sira atu foti desizaun ne’ebé bele responde ba aspirasaun grupu nian.

b)        Dezenvolve ambiente kooperasaun ida ne'ebé efetivu liu husi fó apresiasaun no rekoñesimentu ba kapasidade povu nian atu nune'e konfiansa ne'e mosu iha sira nia an rasik no vontade atu respeita ema seluk tuir sira nia kapasidade.

c)        Buka no enkoraja opiniaun ho atitude respeitu, atu nune'e sente envolve iha atividade grupu nian sai bo’ot liután no sente responsabilidade sai hanesan parte husi esforsu atu alkansa objetivu sira.

d)       Tulun atu rezolve problema sira, tantu hasoru individualmente no iha grupu, hodi fó instrusaun atu rezolve problema hirak ne'e, atu nune'e sira bele dezenvolve vontade atu rezolve sira nia abilidade rasik.

2.1.6.       Indikadór Efetivu   Prinsipal 

Lideransa nian sira tenke iha pelumenus hatene, hatene no komprende buat tolu: (1) Tamba sa presiza edukasaun kualidade iha eskola sira; (2) Saida mak tenke halo atu hadia kualidade no produtividade eskola sira nian; (3) Oinsá jere eskola sira ho efetivu hodi alkansa rezultadu hirak aas. Kapasidade atu responde pergunta tolu ne'e bele uza hanesan referênsia hanesan padraun elijibilidade se ema ida bele sai efetivu ka lae. Iha indikadór ba lideransa prinsipál ne'ebé efetivu hanesan tuirmai ne'e:

a)      Uza aprosimasaun lideransa partisipatória, liuliu iha prosesu foti desizaun.

b)      Iha oin demokrasia, konflitu no formatu lideransa ne'ebé nakloke. Prepara tempu atu komunika nakloke ho mestre, estudante no membru eskola sira-seluk .

c)      Fó énfaze ba profesór no membru eskola hotu atu kumpre norma sira ho disiplina ne'ebé aas.

d)     Monitoriza progresu aprendizajen estudante liu husi mestre/a sira dala barak bazeia ba dadus rezultadu aprendizajen.

e)      Reuniaun organiza ho ativu, periódiku no kontinua ho komité eskola.

f)       profesór sira, no membru eskola sira-seluk kona-ba tópiku sira ne’ebé presiza atensaun.

g)      Orientasaun no orienta profesór sira atu rezolve problema traballu, prontu atu fornese asisténsia ne'ebé proporsionál no profisionál.

h)      Aloka fundu nesesáriu hodi garante implementasaun programa aprendizajen tuir sira-nia prioridade no dezignasaun sira.

i)        Hala'o vizita klase oioin hodi observa diretamente atividade aprendizajen nian.

Indikadór prinsipál tolu hanesan tuirmai ne'e: Primeiru kompromisu ba vizaun eskola nian atu hala'o ninia knaar no funsaun sira, daruak; halo vizaun eskola nian sai nu'udar matadalan ba jestaun no xefia eskola, no terseiru; sempre foka ninia atividade sira kona-ba aprendizajen no dezempeñu profesór sira nian iha klase (Greenfield, 1987). Tuir Martin no Millower (2001 ); no Willower no Kinetz (2007), bazeia ba rezultadu husi sira nia estudu iha eskola oioin ne'ebé dezenvolve ho susesu sira nia programa, hatudu ba indikadór prinsipál sira hanesan tuir mai ne'e:

a.       Iha vizaun ida forte kona-ba futuru eskola nian, no bele insentiva membru eskola hotu-hotu atu bele halo ida ne'e sai realidade.

b.      Iha espetativa ba realizasaun estudante sira nian no dezempeñu husi membru eskola hotu-hotu.

c.       Programa iha dalan oi-oin no presiza tempu atu esperiénsia atividade oioin husi profesór sira no aprendizajen iha klase no fó komentáriu pozitivu no konstrutivu atu rezolve problema no hadiak aprendizajen.

d.      Enkoraja utilizasaun efisiente ba tempu no prosedimentu dezeñu atu minimiza estrese no konflitu negativu.

e.       Uza rekursu aprendizajen oioin no envolve membru eskola hotu ho maneira kriativu, produtivu no responsavel.

f.       Monitoriza  progresu  estudante sira tantu individualmente no iha grupu, no mós uza informasaun hodi halo planeamentu aprendizajen diretu.

g.      Hala'o avaliasaun no melloramentu kontínua.

Aleinde ne'e, indikadór balu kona-ba hahalok no dezempeñu diretór eskola sira nian ladún efetivu, hanesan tuir mai ne'e:

1.      Tau atensaun ba ninia kna’ar nu'udar jestór eskola no orsamentu

2.      disiplina barak iha manutensaun dokumentu

3.      Halo komunikasaun ho ema hotu hanesan tempu lixu no enerjia.

4.      Mestre/a tenke halo aprendizajen iha klase la fó ideia no komentáriu.

5.      Falta kapasidade atu jere tempu ho efetivu no efisiente, no fornese tempu uitoan ba matéria kurrikulár no aprendizajen.

E. Mulyasa  afirma katak xefe ESTV-EEC Becora Dili tenke iha kompeténsia hirak tuirmai ne'e:

a)      Bele  atu kapasita profesór sira hodi hala 'o prosesu aprendizajen ho di'ak, di'ak no produtivu.

b)      Bele kompleta knaar no serbisu tuir tempu ne'ebé estabelese ona.

c)      Bele  estabelese relasaun armoniozu ho komunidade atu nune'e sira bele envolve ho ativu hodi realiza objetivu sira husi  Edukasaun.

d)     Susesu prinsípiu lideransa nian tuir nível maturidade profesór no profesór sira seluk nian tuir oras ne'e.

e)      Falta kapasidade atu jere tempu ho efetivu no efisiente, no

f)       Fornese tempu uitoan ba matéria kurrikulár no aprendizajen.

E. Mulyasa afirma katak xefe SMEA  tenke iha kompeténsia hanesan tuir mai ne'e:

a.       Bele hakbiit mestre/a sira atu hala'o prosesu aprendizajen ho di'ak, di'ak, no produtivu liu.

b.      Funsaun no servisu sira ne'ebé kompleta tuir tempu ne'ebé define .

c.       Bele estabelese relasaun armonia ho komunidade atu nune'e sira bele envolve ho ativu hodi realiza objetivu ESTV-EEC de Becora Díli  no Edukasaun nian.

d.      Susesu aplika prinsipius lideransa tuir nível maturidade profesores no profesores sira seluk nian iha ESTV-EEC de Becora Díli  .

e.       Servisu-na'in ho ekipa jestaun.

f.       Susesu bele alkansa duni metas produsaun no dezemvolvemente tuir provizaun sira ne'ebé estabelese ona.

2.1.7.        Papél Lideransa iha Edukasaun

Bazeia ba Sallis, iha papél prinsipál balun hosi líder edukasaun sira iha dezenvolvimentu kualidade, mak :

1)      Iha vizaun klaru kona-ba kualidade integradu ba organizasaun

2)      Iha komitmentu klaru atu hadi'a kualidade.

3)      Halo komunikasaun ba mensajen kualidade nian.

4)      Asegura katak nesesidade kliente nian mak sentrál ba organizasaun nia polítika no servisu.

5)      Asegura disponibilidade kanal sufisiente atu akomoda lian konsumedores

6)       Lidera papél staff

7)      Kuidadu atu la fó sala ba ema seluk bainhira problema ruma mosu la haree evidensia tanba problema barak mosu husi politika ajénsia nian no laos husi staff sira nia sala. Mantein inovasaun iha organizasaun

8)      Iha atitude firme ida atu hadook-an husi kultura organizasaun nian.

Hanoin seluk ne'ebé hato'o husi  E. Mulyasa katak kna’ar prinsipál edukasaun nian mak:

1.      Nu’udar  Edukadór

Atu hala'o ninia funsaun nu'udar edukadór, prinsipál tenke iha estratéjia ida ne'ebé  loos atu hadi'a  profisionalizmu  pesoál edukasaun nian iha ninia eskola. Kria klima eskola konduzivu ida, fo konselhu ba rezidente eskola sira, fo motivasaun ba pesoal edukasaun hot-hotu, no implementa modelu aprendizajen interesante sira, hanesan  team teaching, moving class, mengadakan  program akselerasi  (acceleration) bagi peserta didik yang cerdas di atas normal  Sebagai educator, Prinsipais sira tenki esforsu-an nafatin atu hadia kualidade aprendijazen neebe profesores sira hala’o. Iha kazu ida-ne'e, fatór esperiénsia nian  sei  afeta  maka'as  profisionál prinsipál sira nian, liu-liu iha apoiu ba  formasaun k uadru edukasaun nian ida kona-ba implementasaun ninia funsaun sira. Esperiensia husi maluk mestre ida, hanesan deputada, ka membru husi organizasaun komunidade ida afeta maka'as tebes abilidade prinsipal atu hala'o ninian servisu, nune'e mos treinamentu no hasa'e nia partisipasaun.

2.      Nu’udar  Jerente

 Atu hala'o sira-nia kna’ar no funsaun nu'udar jestór, diretór eskola sira tenke iha estratéjia direitu atu hakbiit pesoál edukasaun liu husi kooperasaun ka kooperasaun, fó oportunidade ba pesoál edukasaun sira atu hadi'a sira-nia profisaun, no enkoraja orden ba pesoál edukasaun hotu-hotu iha atividade oin-oin ne'ebé apoia programa eskola nian. Primeiru, ha-kbiit pesoál edukasaun sira liu husi kooperasaun signifika katak atu hadia profisionalizmu pesoál edukasaun nian iha eskola sira, prinsipalmente eskola sira tenke prioritiza kooperasaun ho pesoál edukasaun sira no parte sira seluk ne’ebé envolve iha atividade idak-idak. principal tenke iha vontade no kapasidade atu utiliza rekursu eskola hotu-hotu hodi realiza vizaun, misaun no atinji objetivu sira. principal tenke bele servisu liu husi ema seluk (ninia reprezentante sira), no koko atu responsabiliza ba asaun hotu-hotu.

3.      Nu'udar Administradór

Xefe  ezekutivu iha relasaun di'ak ho atividade jestaun administrativa oioin ne'ebé rejista,  no dokumenta programa eskola hotu. Espesifikamente, chefe eskola sira tenki iha abilidade atu maneja kuríkulu, maneja estudante nia administrasaun, maneja fasilidade no administrasaun infraestrutura, maneja arkivu administrasaun no jestaun finanseira. Atividade hirak ne'e presiza atu hala'o ho efetivu no efisiente hodi apoia produtividade eskola nian.

4.      Nu’udar Supervizór

Atividade prinsipál edukasaun nian iha eskola sira atu nune'e bele realiza ninia objetivu mak atu aprende ninia atividade sira, atu nune'e atividade organizasaun eskolár nian hotu-hotu bele hetan efisiénsia no efikásia husi aprendizajen. Tanba ne'e, kna'ar prinsipál ida mak supervizór, hanesan: Superviziona servisu ne'ebé pesoál edukasaun sira hala'o.

 

5.      Nu'udar Líder

 Xefe tenke iha kapasidade atu fó orientasaun no supervizaun, hodi hasa'e pesoál edukasaun sira nia hakarak, loke dalan ba komunikasaun no delega knaar rua. Wahjosumijo, hateten katak prinsipál nu'udar líder tenke iha karater espesiál ne'ebé inklui personalidade, kompeténsia bázika, esperiénsia no koñesimentu profisionál, nune'e mós koñesimentu kona-ba administrasaun no supervizaun. Diretór bele analiza husi personalidade, koñesimentu funsionáriu edukasaun, vizaun eskola no misaun, kapasidade foti desizaun, no abilidade komunikasaun. personalidade prinsipál nu'udar líder sei reflete iha karaterístika (1) onestu, (2) konfiansa, (3) responsável, (4) hakarak foti risku no desizaun sira, (5) laran tomak ne 'ebé aas, (6) emosaun estável, (7) ezemplu.

6.      Nu'udar  Inovativu  

 Atu bele hala'o ninia kna’ar no funsaun nu'udar inovasaun, prinsipal tenki iha estratéjia loos atu estabelese relasaun armonia ho meiu-ambiente, buka ideia foun sira, integra atividade hotu-hotu, sai ezemplu ba pesoal edukasaun hotu-hotu iha eskola, no dezenvolve modelu aprendizajem inovativu ida. Diretór prinsipál hanesan inovasaun ida sei reflete iha maneira ne'ebé nia hala'o ninia serbisu ho forma konstrutivu, kriativa, Delegativu, integrativu, rasionál no objetivu, pragmátiku, dixiplina, adaptasaun no fleksibilidade.

7.      Nu'udar Motivador

  Nu’udar motivu, prinsipal tenki iha estratéjia loos atu motiva pesoal edukasaun atu halao kna’ar no funsaun oi-oin. Kondutór ida-ne'e bele sai bo’ot liu husi harii ambiente fízika, kria ambiente servisu, disiplina, enkorajamentu, rekompensa, ho efetivu, no fornese rekursu aprendizajen oin-oin liu husi dezenvolvimentu sentru rekursu aprendizajen.

 

2.2.  Hadia Dezempeñu  Mestre

2.2.1.       Komprensaun ba Dezempeñu Mestre

Tuir Supardi, (2014) nosaun dezempeñu hanesan atividade ida ne'ebé hala'o tiha ona hodi hala'o kna'ar no responsabilidade tomak tuir espetativa no objetivu sira ne'ebé estabelese tiha ona. Tamba ne'e, atividade hotu-hotu ne'ebé mak hala'o ona hodi hala'o mandatu no responsabilidade iha edukasaun, ensinu no orientasaun, hodi orienta estudante sira atu to'o iha nível maturidade. Tuir mai, dezempeñu profesór sira nian hatudu husi:

1)      Dumina sílabus no ninia instrusaun implementasaun sira, hanesan objetivu, materiál, alokasaun tempu no rekursu aprendizajen

2)      Dezenvolve programa hanorin no aprendizajen

3)      Hala’o prosesu hanorin no aprendizajen, hanesan aplika métodu, estratéjia, aprosimasaun, tipolojia, arte  atu  aprende, hili rekursu aprendizajen no uza média aprendizajen.

4)      Avalia rezultadu aprendizajen estudante sira nian.

Tuir Ngalim Purwan (2013) to'o mós bele haree dezempeñu profesór sira nian husi:

a)      Profesór sira sempre koko atu orienta alunu sira tomak

b)      Profesór sira sempre aplika kurríkulu tuir nesesidade alunu ida-idak

c)      Profesór sira sempre komunika, liu-liu atu hetan informasaun kona-ba alunu sira.

d)     sempre kria ambiente moris nian ida atu nune'e sira sente iha uma no estuda iha eskola.

e)      Profesór sira sempre mantein relasaun ida ho inan-aman sira husi alunu sira

f)       Profesór sira sempre mantein relasaun di'ak ho komunidade

g)      Sira sempre serbisu maka'as atu dezenvolve sira nia profisaun ho kualidade, hanesan lee livru, hasa'e semináriu sira, hasa’e atividade semináriu no peskiza nian.

h)      Profesór sira sempre servisu maka’as atu dezenvolve no hadia kualidade ba sira-nia profisaun, hanesan lee livru, atende workshop, hadiak semináriu no atividade peskiza sira

i)        Mestre/a sira sempre kria no mantein relasaun entre maluk profesór sira i. Mestre/a sira sempre sujeita ba polítika no dispozisaun governu nian iha área edukasaun

j)        Mestre/a sira hala'o sira-nia kna’ar profisionál ho dixiplina no sentidu laran-metin.

2.2.2.       Indikadór Dezempeñu ba Profesór sira

Dezempeñu ba profesór sira importante tebes atu konsidera no avalia tamba profesór sira hala'o sira nia knaar profisionál, ne'e signifika katak serbisu sira bele hala'o de'it ho kompeténsia espesiál sira ne'ebé hetan liuhusi programa edukativu sira. Profesór sira iha responsabilidade ne'ebé bele forma iha grupu jerál, mak hanesan: 1). Profesór sira nu'udar profesór, 2) nu’udar mentór, 3) profesór sira nu'udar administrador klase nian.

Indikadór hosi profesór ida iha dezempeñu di’ak iha prosesu aprendizajen tuir eskritóriu edukasaun mak hanesan tuir mai ne'e:

a. Dezenvolve planu lisaun sira hanesan :

a)      Halo planeamentu ba jestaun aprendizajen

b)      Planeia organizasaun ba materiál ensinu

c)      Planeamentu klase

d)     Planeamentu ba avaliasaun ba rezultadu aprendizajen

b. Abilidade atu hala’o aprendizajen

    1) Hahu aprende

    2) Jere aprendizajen

   3) Organiza avaliasaun ba prosesu aprendizajen

    4) Rezultadu aprendizajen

    5) Hakotu lisaun

c. Abilidade atu hala'o relasaun interpesoál inklui:

a.       Dezenvolve atitude pozitivu ba alunu

b.      Hatudu entuziazmu iha aprendizajen

c.       Jere interasaun hahalok iha klase-laran.

d. Abilidade atu hala’o avaliasaun ba rezultadu aprendizajen sira inklui:

a.       Avaliasaun ba Planeamentu

b.      Hala'o avaliasaun

c.       Utiliza rezultadu avaliasaun

d.      Relata rezultadu sira hosi avaliasaun ne'e

Abilidade atu hala’o programa hariku mak hanesan:

a)      Atribui kna’ar

b)      Fó material le nian

c)      Servisu atu tulun manorin

Kapasidade atu hala'o programa remedial inklui:

1)      Fó orientasaun espesial.

2)      Simplifika

Entretantu, tuir Rusman, indikadór dezempeñu ba profesór sira mak hanesan tuir mai ne'e:  Planu de Aula (PDA )  no Implementasaun atividade aprendizajen sira iha klase laran mak xave ba edukasaun ne'ebé karakteriza liuhosi atividade sira, inklui:

1) Jestaun klase abilidade atu kria ambiente ida ne'ebé kondusivu iha klase laran no abilidade profesór sira nian atu promove kolaborasaun no disiplina alunu sira nian liu husi implementasaun modelu hamoos klase, puntualidade tama no sai husi klase, hodi hola parte iha klase bainhira hahú prosesu aprendizajen no hatene estudante sira nia fatin. Kapasidade seluk iha prosesu klase-laran mak arranju ida ba alunu sira iha tasi laran ne’ebé halao mudansa ho objetivu atu fó oportunidade aprendizajen ne’ebé hanesan ba alunu sira.

2) Uza média no aprende abilidade seluk iha implementasaun aprendizajen ne’ebé presiza atu Mestre sira uza meiu komunikasaun no rekursu aprendizajen sira. Média ne'e buat ida ne'ebé bele uza atu hato'o mensajen (materiál aprendizajen, estimula estudante sira-nia hanoin, sentimentu, preokupasaun no kapasidade ne'ebé bele enkoraja prosesu aprendizajen). Entretantu, ida ne'e signifika saida liu husi rekursu aprendizajen mak manuál ida. Profesór sira bele uza ona media sira ne’ebé eziste hanesan mundu, mapamentu, pintura no nune’e iha leten

3) Utilizasaun métodu aprendizajen profesór sira espera atu bele hili no uza métodu aprendizajen ne’ebé apropriadu ho materiál ne’ebé atu fornese. Idealmente profesór ida tenke uza métodu oi-oin, liu-liu métodu aprendizajen oi-oin iha klase, hanesan métodu hanorin ne 'ebé kombina ho pergunta no resposta, no métodu prinsipál ka diskusaun hodi fó kna’ar no nune'e iha

4) Avaliasaun kona-ba rezultadu aprendizajen aprendizajen sira mak atividade ka maneira atu buka hatene se objetivu aprendizajen sira ne'e atinji ka lae no la'ós prosesu aprendizajen ne'ebé hala’o duni. a. Hala'o aprendizajen b. Hala'o relasaun interpesoál c. Hala'o rezultadu aprendizajen d. Implementa programa ne'ebé hariku liu e. Halo remedial.

2.2.3.      Devér Profesór sira nian no Responsabilidade

Devér no responsabilidade profesór ida nian, hetan mandatu husi profesór ida tanba nia hili atu asume kargu profesór nian, tenke hala'o tuir responsabilidade tomak. Profesór ida nia responsabilidade ba nia mandatu, tenke realiza ho esforsu atu dezenvolve profisionalizmu, liuliu atu dezenvolve kualidade no la'ós dikur. Ho razaun ida ne'e, hein katak mestre/a sira tenki aprende rasik sira nia abilidade liu husi livru, atende seminar, hadiak ka kontinua sira nia edukasaun ba iha nivél altu tamba aumenta sira nia profisionalizmu, ne'e signifika katak mestre sira koko atu kumpri sira nia mandatu ho di’ak no tuir sira nia abilidade. Tuir Supardi (2016), kna’ar no responsabilidade sira husi profesór sira mak: dosente

a)                 Hanorin, hanesan organiza prosesu aprendizajen, inklui: materiál didátiku, planeamentu ba programa aprendizajen, implementasaun, lideransa no jestaun prosesu aprendizajen, no avaliasaun ba atividade aprendizajen

b)                 Orientasaun, liu-liu fó orientasaun ba estudante sira atu rezolve problema sira ne'ebé sira hasoru, akadémiku no la'ós universitáriu.

c)                 Administradór sira, hanesan jere eskola no klase sira, utiliza prosedimentu no mekanizmu jestaun nian hirak ne'e hodi hala'o sira nia kna’ar no atua tuir étika eskritóriu nian.

Iha edukasaun Katolika, kna’ar prinsipál profesór ka edukadór ida nian maka atu eduka morál husi ninia alunu sira, kna’ar ne'ebé importante liu husi profesór maka atu eduka morál husi ninia alunu sira no sira ne'ebé maka bele hala'o serbisu hanesan ne'e maka profesór profisionál sira. Tamba profesór profisionál sira sei sente orgullu tebes ho servisu ne'ebé sira halo no kualifikasaun ne'ebé sira iha, ne'ebé hamenus sira nia desizaun iha servisu profisionál. Ida ne'e sei afeta diretamente ba dezempeñu ka atividade sira ne'ebé hala'o iha área edukasaun nian.

 

 

 

 

2.3.  Konseitu Peskiza

 

Variavel X (Papel Lideransa)

Variavel Y (Dezempenu Mestre/a)

 

 

 

 

 


            Husi dezeñu iha leten hatudu ona  katak  Dezempenu Mestre/a sira nian bele  diak kuandu  Papel Lideransa Escola halao ho diak liu  atividade hanesan; halao planu ba Apredijajen iha eskola, Halo kontrolu ho mestre/a sira nian hodi avaliasaun  dezempeñu kona ba servisu Mestre/a sira nian iha eskola no sira seluk tan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KAPÍTULU III

MÉTODU PESKIZA

3.1. Tempu no  Fatin  Peskiza

Atu bele bá hatan problema ne’ebe mak  Hakerek nain halo ona formulasaun hanesan iha  leten  maka Peskizador  determina tempu no fatin  atu halao peskizasaun. Peskizasaun ne’e atu halibur dadus no informasaun ne’ebe  iha relasaun  ho variavel- variavel ne’ebe  determina tuir Titulu Monografia,   maka  presija  determina fatin no tempu  hanesan tuir mai ne’e.   

3.1.1.      Tempu ba Peskiza

Atividade Peskizasaun atu  rekoilla dadus no informasaun ne’ebe mak  hakerek  nain  presija  maka hakerek nain bele  uza tempu durante semana rua, ne’ebe komesa  iha data 07 de Otubru 2021 to’o data 12 de otunbru de  2021.

3.1.2.      Fatin hala’o Peskiza

Atividade peskizasaun halao iha lokasaun ne’ebe relasaun ho Titulu Monografia, maka hakerek nain determina hanesan   Fatin  bá  peskiza  iha ESTV-Escola Economia e Comercio De Becora Díli

3.1.3.       Definisaun Peskiza

Métodu mak estratéjia ka métodu ida ne 'ebé profesór sira uza iha prosesu hanorin no aprendizajen ne' ebé ninia objetivu mak atu atinji, métodu ne 'ebé loos liu ne' ebé profesór ida uza, sei aprendizajen ne 'ebé di' ak liu. Metodu signifika dalan ka dalan neebé tenke pasa hodi atinji metas balun (Ulih Bukit Karo-Karo, 1985, p.7). Tuir Zainal Aib et al (2008) sujere metodu ne 'ebe uza iha estudu ida ne' e mak Peskiza Asaun ba Klase, hanesan halo husi mestre/a rasik liu husi auto determinasaun ho objetivu atu hadia ninia dezempeñu atu nune 'e bele aprende ninia rezultadu aprendizajen aumenta. Tuir loloos métodu peskiza mak dalan naturál atu hetan dadus ho utilizasaun no objetivu espesífiku. Nune' e, kada peskiza ne 'ebé hala' o ne 'e iha uzu no objetivu espesífiku. Jeralmente, iha tipu objetivu peskiza tolu mak: Discovery, Proof, and Development. deskobre katak dadus sira ne' e kompletu ona no seidauk hatene antes, enkuantu evidénsia signifika katak dadus sira ne 'e bele uza hodi prova dúvida kona-ba koñesimentu ka informasaun ruma. Entretantu, ba dezenvolvimentu ne' ebé signifikativa, ida ne 'e bele habelar no hakle' an koñesimentu ne 'ebé iha.

3.2.  Sujeitu Peskiza/Informen

Sujeitu ba peskiza ne 'e mak ema ruma ka buat ruma ne' ebé ita hakarak hetan informasaun (Ngalim, 2015). Matéria hirak ne 'ebé hetan iha estudu ne' e maka xefe ESTV-EEC Becora Dil nian, Adjuntu Diretór , Profesór, xefe Departamentu nain tolu, asuntu kurukulu no   GAT  ne 'ebé iha eskola iha ESTV-EEC Becora Dili  nian.

Tuir Sientista,“Kirch dan Miller (1986), hatete katak ” Penelitian kualitatif adalah Tradisi tertentu dalam Ilmu Pengetahuan social yang secara fundamental bergantung pada pengamatan manusia dalam kawasannya sendiri dan berhubungan dengan orang-orangnya dalam bahasanya. Jadi penelitian deskriptif kualitatif berusaha menjelaskan kenyataan social yang terdapat pada manusia secara utuh.

Bazea  ba  esplikasaun hanesan iha leten, tuir matenek nain hanesan  Atividade Peskisazaun kualitatifa hanesan tradisaun refere iha Siensia sosial ne’ebe fundamentais konformi ba resultadu observasaun peskizador no iha relasaun ho  personalidade ne’ebe sai  ninia partner no ninia hanoin no linguaze rasik, tanba ne’e Peskizasaun  sistema kualitatifa iha korazen fo esplikasaun ne’ebe mak klaru kona ba realidade  fenomena sosial ne’ebe iha umana  no  lolos duni.

Tuir mai atu halo klarifika oinsa  mak bele fo informasaun ka dadus relasaun ho peskizasaun, Informen Peskiza hanesan ema ida idak ne’ebe iha informasaun,dadus ne’be hare no bele kompletu kona ba  obyek  ne’ebe halao hela peskizasaun  husu informasaun  ne’ebe refere. Informen  babain ema temi Ema  ka grupo ne’ebemak  servi informasaun kona ba buat ruma ne’ebe peskizasador persija tebes. Husi informan ne’ebe ita hotu hatene, ho naran hanesan “ we matan ba informasaun”, nomos hatene hotu katak sai ema ne’ebe  domina tebes-tebes kona ba informasaun. ka obyek ne’ebe sei lao hela ho peskizasaun.  Tuir mai  no teknikamente atu halo klarifika ho lolos  informen ba peskizasaun ne’ebe mak  halao iha tempu ikus mai, maka Peskizador bele determina ema ne’ebe sai responsavel ba  hato.o informasaun ba peskizador  tuir variavel ne’ebe  peskizador halao peskiza maka hato’o hanesan tuir mai :

 

 

 

 

 

Tabela  01: Informador/Responden. iha  Escola SMEA/  ESTV-Escola  Economia e Comercio De Becora Díli Tinan 2021

 

No.

 

 

Naran  Informador

 

Total

Paraf Informen

1.

 

Adjuntu

1

 

2

Resp.Pedagogica e Curriculares   

1

 

2.

 

GAT

2

 

3.

 

Xefe dept. Acontabilidade

,Xefe  dept. Comercio no Xefe Secretariadu

3

 

4

Resp. Pela  Org. Interna  dos Estudantes

1

 

 

 

 

Total

7

 

 

3.3.   Tipu Dadus ba Peskiza

Dadus ne’e be mak sei hetan no foti husi peskizador, iha peskiza ida ne’e kompostu husi dadus primeiru/ primer  no dadus segundu /sekunder . Dadus primeiru ne’e be  hetan no foti husi   peskizador iha peskiza ida ne’e mak hanesan halo observasaun, intervista dokumentus no prensekuesenariu hosi respondente sira terreñu no dadus segundu ne’ebe mak hetan husi peskizador mak hane dokumentus hirak ne’ebe relevansia  ho peskiza ida ne’e. Tamba ne’e duni mak hanoin refere iha relevansia ho idea tuir mai ne’e katak tipu husi dadus ba peskiza ne’e be mak presiza iha aktividade ida ne’e mak hanesan dadus Primeiru /primer no dadus segundu ka sekunder  mak hanesan tuir mai ne’e:

a.       Data premeniru peskizador foti husi fatin hala’o peskiza nian liu husi rejultadu intervista no resposta kuesenenariu ho respondentes husi ESTV-EEC Becora dili.

b.      Dadus segundu ka sekunder dadus sira ne’ebe mak hetan no rekolla dokumentus eskrita iha terrenu ne’ebe mak prepara husi departamentu hirak ne’ebe mak relevancia ho peskiza ida ne’e.

3.4.  Teknika Rekolla Dadus

Tuir Sugiyono (2016 : 193) Teknik pengumpulan data adalah suatu langkah yang dinilai strategis dalam penelitian, karena mempunyai tujuan yang utama dalam memperoleh data  Tékniku kolesaun dadus hanesan pasu ida ne 'ebé peskizador uza hodi rekolla dadus, teknika ida konsidera estratéjiku iha peskiza, tanba nia iha objetivu prinsipál atu hetan dadus maka hanesan tuir mai ne’e:

1.      Obervasaun

Observasaun katak teknika ka maneira halibur dadus ida ne’e be uza liu husi obervasaun direita ba objeitu atu bele determina populasaun no amostra. observasaun siknifika hodi buka hatene no hodi hare direta iha fatin peskiza.

2.      Intervista

Intervista nu’udar téknika ida ne’ebe  mak peskizador ida uza hodi hetan dadus liu husi intervista ka dadalia ho pesoal informen (Adjutu diretor, Asuntu kurikulu Adjuntu , GAT, Xefe departementu Contabilidade, departamentu Comercio no Xefe departamentu Secretariado ) ne’ebe hakerek nain konsereda katak pesoal refere bele fo informasaun kona-ba asuntu ne’ebe hakerek nain presiza hodi dezemvolve no hakerek monografia ida ne’e.intervista ida halau hodi hetan dadus ne’ebé mak klarukona-ba titutlu Papel Lideransa Escola hodi hadia dezempenu mestre/a iha ESTV-EEC Becora Dilino sei halao iha fatin ne’ebe hakerek nain atu halao peskiza iha ESTV-EEC Becora Dili.

3.      Dokumentasaun

Dokumentasaun nu’udar téknika Rekolla dadus ne’ebe direita iha fatin ESTV-EEC Becora Dili, hanesan dokumentus ne’ebe mak relevante , istoria , dadus no sira seluk ne’ebe relasaun ba problema peskiza.

3.4.1.      Teknika  Observasaun

Observasaun  hatudu katak Peskizador tun ba terenu  direitamente atu halo observa  situasaun no kondisaun nee’ebe  iha ligasaun ho  Variavel tuir Titulu Monografia, nunca iha intervensaun ba siatuasaun nia  kondisaun ne’ebe mak iha tuir orijinalmente, no hakerek tuir lolos ne’ebe mak iha ona.

3.4.2.      Teknika  Intervista

Iha teknika ida ne’e Peskizador sempre uza  lista perguntas ne’ebe prepara antes ona, no uza  atu fo pergun ta ba informen ne’ebe mak determina, iha teknika ida ne’e, Peskizador so bele rona de’it no hakerek ka grava  resposta ne’ebe hato’o husi  audensia ka informen. (Peskizador halo peskizasaun bele kompleta ho eqipamentu hanesan, Tep recorder, Camera )Téknika Dokumentasaun, Iha teknika ida ne’e Peskizador hakbesik ba Sekretaria  Ensino Secundario Tecnico Vocacional Eskola Economia E Comercio de Becora Dili atu  esatuda Dokumentasaun ne’ebe mak iha ligasaun ho Variavel ne’ebe halo peskiza hela, hodi hakerek, no hasae foto grafia, atu sai haforsa diak liu tan ba informasaun no dados ne’ebe mak seidauk kompletu husi intervista no obserbasaun iha terenu.

3.4.3.      Teknika Dokumentasaun

Iha teknika ida ne’e Peskizador hakbesik ba  Sekretariado  Sekretaria  Ensino Secundario Tecnico Vocacional Eskola Economia E Comercio de Becora Dili atu  estuda Dokumentasaun ne’ebe mak iha ligasaun ho Variavel ne’ebe halo peskiza hela, hodi hakerek, no hasai foto grafia, atu sai haforsa diak liu tan ba informasaun no dados ne’ebe mak seidauk kompletu husi intervista no obserbasaun iha terenu.

3.5.  Teknika Analiza Dadus

Tuir (Sugiyono, 2018). Téknika análize dadus kualitativu mak prosesu selesaun, triajen no organiza dadus ne 'ebé foti husi nota sira iha terrenu, observasaun, entrevista no dokumentasaun klean, atu nune' e komprensaun ida ne 'ebé kle' an, signifikativa no rezultadu foun sira sai deskrisaun jerál, kategória no relasaun. Entre kategoria objetu sira ne 'ebé estuda ona.

Téknika análize dadus kualitativu mak prosesu ida atu aranja sekuénsia dadus nian, hodi organiza nia iha padraun ida, kategoria, no unidade báziku deskrisaun nian, ba prosesu interpretasaun. Iha kontestu análize, interpretasaun ne' e ho sentidu ida ne 'ebé boot ba análize, hodi esplika modelu deskrisaun nian, no buka atu iha relasaun entre dimensaun sira deskrisaun nian (Ibrania, 2018).  

Análize ne' e halo liu husi selesaun dadus ne 'ebé importante, foun, úniku no iha relasaun ho formulasaun problema ka pergunta peskiza nian, análize ne' e bazeia ba dadus hotu-hotu ne 'ebé rekolla ona, liuhusi téknika kolesaun dadus nian oin-oin, hanesan observasaun no entrevista ne' ebé kle 'an, dokumentasaun no étika. Tipu análize dadus ida-nee mak análize deskritiva ida (Sugiyono, 2018).  

 

3.5.1.      Rekolla Dadus

Aktibidade rekolla dadus no informasaun, hakerek nain halao rekolla dadus informasaun no halo rekapitulasaun hodi none’e hakekerek halao haketak ka halo kolokasaun dadus no informasaun, tuir kategoria atu hetan dadus no informasaun ne’ebe mak los,akurat atu bele hetan no informasaun  ne’ebe mak akurattenke liu maneira uza no halotuir regras peskizasaun, modelu-modelu esplikasaunhalo komfigurasaun, konklusaun no diverifikasaun duramte halo npeskizasauniha terrrenu. Verifikasaun ida ne’e halao atu habadak hanoin ne’ebe mak mosu tuir husi hanoin husi hakerek nain liu peskizasaun ne’ebe halao dadaun hanesan monotorizasaun repete, no revista apontamentu informasaun no dadus ne’ebe hetan ona iha terrrenu atu nune’e bele provas fali. Liu-liu komparasaun dadus ne’ebe hetan dadus no informasau   ne’ebe  akurat liu ka kompleta liu.

3.5.2.      Redusaun Dadus /Data Reduction

Redusaun dadus hanesan forma análize ida atu kadi, hili, foka, soe no organiza dadus ho objetivu atu foti konkluzaun. Liu husi prosesu redusaun dadus, halibur dadus relevante no sistematiza ba iha padraun no kategoria balun, maibé dadus neebé la hanesan nee soe tiha ona. (ibrania, 2018). Redusaun dadus define hanesan selesaun, formulasaun ba simplifikasaun, abstrasaun no transformasaun ba dadus mais ou menus neebé hakerek iha terenu (Ari Kunto, 2008). Dadus neebé hamenus iha peskiza ida-nee mak dadus kona-ba papél prinsipál hosi hadia dezempeñu mestre sira nian iha prosesu hanorin no aprendizajen iha SMEA.   

 

 

3.5.3.      Aprejentasaun Dadus (Data Display)

Opsaun daruak husi atividade análize dadus mak aprezentasaun dadus estruturadu ne 'ebé fó posibilidade atu foti konkluzaun no foti asaun (Arikunto, 2008:93). Dadus sira ne' ebé aprezenta iha estudu ne 'e maka kona-ba knaar prinsipál atu hadi' a dezempeñu husi profesór sira ne 'ebé hatudu respeitu ba prosesu hanorin no aprendizajen nian iha SMEA.

3.5.4.      Verifikasaun Konkluzaun /Penarikan Kesimpulan

Husi dadus no informasaun ne’ebe mak halibur ona husi Peskizador,bele halo forma didiak no aprezenta tuir sistema no format ho didiak, hodi nune’e bele iha espera  katak bele ona atu  halo konkluzaun, hola asaun ruma hodi hetan ojetivu ne’ebe mak  hakarak, hanesan forma dados no informasaun ho didiak, nune’e bele komprende ba  buat ne’ebe mak ita halao, hodi analiza no aprezenta tuir sitema  ne’ebe mak iha  atu  hetan lia loos.

Koleksaun Dadus Pengumpulan Data

Redusaun Dadus

Reduksi Data

Aprejentasaun Dadus Penyajian Data

 

Verifikasi Konkluzaun

Penarikan Kesimpulan

Tuir mai  Peskizador  bele aprezenta teknika analiza dadus liu uza maneira tuir Matenek nain ka Sientifika “ Milles and  Huberman (2014)   “ mensiona hanesan    tuir mai :                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                            

 

 

 

 

Dezenu Tuir 3.1. Metodu Analiza Milles and  Huberman (2014)   

LISTA INTERVISTA HO RESPONDENTE IHA TERENU

A.    Identidade Respondente:

1.      Naran respondente :.......................................................................................

2.      Data/moris fatin    :........................................................................................

3.      Serbisu                   :........................................................................................

4.      Hela fatin               :........................................................................................

B.     Mata dalan hatan perguntas:

1.      Respondente  bele hanoin didiak antes fo hatan ba perguntas ne’ebe mak iha.

2.      Respondente la presija husu informasaun ba ema seluk maibe basea ba ita nia kunesementu Rasik.

C.     Perguntas ( data Primairiu)

1.      Tuir Ita Boot sira nia hanoin oinsá Papel Lideransa escolar hodi hadia dezempeñu Mestre/a iha  ESTV-Escola Economia E  Comercio?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….. ……………………………………………………………………………..

2.      Oinsa Preparasaun tempu nu’udar lider escolar nian atu komunika  diretamente ho mestre, estudante, no membru eskola sira seluk ?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..……………………………………………………………………………..

3.      Oinsa Preparasaun tempu nu’udar lider escolar nian atu komunika diretamente ho mestre, estudante, no membru eskola sira seluk ? ……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..……………………………………………………………………………..

4.      Oinsa Lider eskolar fo Orientasaun ba profesór sira atu rezolve problema traballu, no iha vontade atu fó asisténsia?

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..……………………………………………………………………………..

5.      Oinsa  nu’udar lider escolar Hala'o  vizita  ba klase  hotu-hotu  hodi  observa  atividade aprendizajen diretamente?

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..……………………………………………………………………………..

6.      Tuir ita boot sira nia observasaun kona ba Jestor escola ESTV-EEC Becora Díli lao ho diak ka lae ?

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..……………………………………………………………………………..

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KAPÍTULU  IV

REZULTADU  PESKIZA  NO  DISKUSAUN

4.1. Deskrisaun No Prefil Fatin Peskiza

4.1.1.      Istori  Prefil   Escola ESTV-EEC  Becora Dili  

            Escola Economia e Comercio de Becora, tuir istoria  ita bele hatene katak eskola ne’e hari iha tempo okupasaun Indonesia iha momento ne’e ita nia rai Timor Leste sei integra ba nasaun Indonesia durante  24 anos, no tuir faktus nebe’e maka iha, Escola Economia e Comercio ne’e hetan inaugurasaun iha tempo Indonesia  loron 24 de maio de 1997( inaugurado husi senhor. Ali Alatas” tuir plaka nebe maka oras ne’e dadun sei iha hela Eskola fatin).

Depois de Timor Leste hetan nia ukun rasik an, liu husi guvernu transisaun (UNTAET) hari ou loke fila fali instituisaun edukasaun iha Timor laran tomak nune inklui mos Eskola Economia e Comercio de Becora Dili iha loron 1 de Abril de 2000. Guvernu transisaun ho Guverno Provisoria Timor Leste Nian,liu husi Ministerio da Educação, Cultura, Juventude e Desporto (MECJD) baseia ba surat Despaso ho Número: 62 – UMT/IV/2000, ho ida ne’e bele rerkuta fila fali professores sira tuir profisaun ida-ida nian.

4.1.2.      Visão no Missão

 

a.       Visão:         

Hodi Haburas prestasaun nebe’e diak liu husi aprendigajem no  serbi ba komunidade.

b.      Missão:

Hasa’e kualidade rekursu Humano tuir necescidades Guvernu liu-liu iha Ministerio da Educação  no   desemvolvimento  nasaun  nian, kria pessoal ka ema  nebe’e  bele  konhese didiak kona ba valor  nasionalismu,religiaun, no iha hanoin no hahalok empreendedorismo nian,  bele  hantene  aplika ciensias  no teknologia liu husi apredigagem no bele serbi diak ba povu tomak nasaun ne’e nian.

4.1.3.      Curso Disponibilizados

Escola de Economia e comercio de becora  nebe’e espesializada iha ensino competencias no  iha relasaun ho comercio. atualmente  disponibiliza ho kursu sira tuir mai ne’e :

            1. Curso de Tecnico de Contabilidade

            2. Curso de  Tecnico de comercio

            3. Curso  de Tecnico  de Secretariado

 

Número

 

Curso

 

Programas/Disciplinas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Curso  Técnico de Comércio

Programa Socio cultural:

-          Tetum

-          Português

-          Inglês

-          Língua Opsional

-          Cidadania e Desenvolvimento Social

-          Tecnologias Multimédia

-          Religião e Moral

Programa Científico:

-          Empreendedorismo

-          Matemática

-          Economia

Programa Produtivo:

-          Comercializar e Vender

-          Organizar e Gerir a Empresa

-          Comunicar no Ponto de Venda

-          Comunicar em Inglês

-          Formação em Contexto de Trabalho(FCT)

 

 

 

 

Número

 

Curso

 

Programas/Disciplinas

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

 

 

 

 

 

 

 

 

Curso Técnico de Secretariado

Programa Socio cultural:

-          Tetum

-          Português

-          Inglês

-          Língua Opsional

-          Cidadania e Desenvolvimento Social

-          Tecnologias Multimédia

-          Religião e Moral

Programa Científico:

-          Empreendedorismo

-          Matemática

-          Economia

Programa Produtivo:

-          Técnicas de Secretariado

-          Inglês (Técnico)

-          Leg.Comercial,Fiscal e Laboral

-          Ténicas de cálculo e Contabilidade

-          Formação em Contexto de Trabalho (FCT)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Curso Técnico de Contabilidade

Programa Socio cultural:

-          Tetum

-          Português

-          Inglês

-          Língua Opsional

-          Cidadania e Desenvolvimento Social

-          Tecnologias Multimédia

-          Religião e Moral

Programa Científico:

-          Empreendedorismo

-          Matemática

-          Economia

Programa Produtivo:

-          Contabilidae Geral e Analítica

-          Direito das Organizações

-          Cálculo Financeira e Estatistica Aplicada

-          Organização e Gestão Empresarial

-          Formação em Contexto de Trabalho(FCT)

 

Alunos sira nebe’e maka frequenta hela iha 12ano iha tinan 2021  alunos sira ne’e sei tuir ou tama hela ba iha antigo Curriculo antigo ESTV( ho naran Contabilidade,Gestão de Comercio no Administração)

Baseia ba dados iha 2015, plano atu matríkula estudantes ba 2022-2023, katak aula nebe’e maka sei bele utiliza hamutuk iha 18 aulas, ho mesa kadeira nebe’e maka suficiente, kada aula bele akumula estudantes  30 pessoas, entaun se iha Curso Tolu(3) kada cursu fahe  ba aula rua(2) /Turma A ho Turma B,  kursu ida  iha estudantes 60 pessoas, kursu tolu hamutuk 180 estudantes, entaun  iha 10o ano bele  iha sala ne’en, 11oano iha sala ne’en no 12oano iha sala ne’en.

4.1.4.      Listas dos Professores

            Iha 2021, Eskola iha kuadro ba dosente nian hamutuk total de  66 professores, Husi 66 professor sira ne’e, 46 professor permanente,no 20 Contratados, Professor nain 4 kontinua estudo iha rai liur (Indonesia ho Portugal) no professor nain 1 hetan Moras.


4.1.5.     

DIRETOR DA ESCOLA

 

Aderito Luis Da Costa,L.Ed.M.M

ADJ.DIRETOR DA ESCOLA

 

ABEL DO R. SARMENTO, L.ED

CHEFE  DO   G.A.T

 

 

FRANCISCO M.J.L.FERREIRA

 

 

RESP. PEDAGOGICA E

CURRICULARES

 

Sr. LUIS PIRES PEREIRA

TESOUREIRA

               

 

FELICIANA A. PEREIRA

RESP. PELAS INFRAESTRUTURAS,

LOGISTICA,MATERIAS,ESCOLARES

Sr. CONSTANTINO I. LOBATO

RESP. PELA ORG. INTERNA

 DOS  ESTUDANTES

 

Sr. HRRMENEGILDO XIMENES

CHEFE DEP. DE COMERCIO

 

ARMINDO FREITAS

CHEFE DEP. DE CONTABILIDADE

 

MARIA DE F.L.FERREIRA                               

CHEFE DEP. DE SECRETARIADO

     CRISTOVAO ASIS                                              

TRADUTOR

 

1. GASPAR LOBATO

2. JANUARIO GUTERRES

PROFESSORES

LEGENDA:

LINHA DE COMANDO

 

LINHA DE COODENACAO

 

 

LISTA   ORGANOGRAMA

                                

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


4.1.6.  Fasilidade no Infraestrutura

Mobiliario Neebe Eziste Iha Fatin Ida-Ida /Sala Escola Nian

I. SALA BA LABORATORIO INFORMATIKA ( iha sala 1 )

 

 

Fatin/Mobiliario

 

 

Iha/Laiha

Kuantidade no Kondisaun Konservasaun

Distribuisaun

Kondisaun diak

Kondisaun Rasoavel

Kondisaun aat

ekilibrada/ dezekilibrada

I. SALA BA LABORATORIO INFORMATIKA ( iha sala 1 )

Kadeira ba aluno sira

Iha

55

 

 

 

Meza/karteira ba aluno sira

Iha

15

 

 

 

Kadeira ba Prof. Sira

Laiha

 

 

 

 

Meza ba Prof. Sira

Laiha

 

 

 

 

Armario

Iha

2

 

 

 

Printer

Iha

1

 

 

 

Vintunhas

Iha

2

 

 

 

Ups

Iha

40

 

 

 

CPU (komputador)

Iha

65

 

9

 

Monitor(Komputador)

Iha

73

 

 

 

Projector

Iha

1

 

 

 

Remut  projetor

Iha

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

II. SALA BA PROFESSORES SIRA (iha sala 1)

 

 

Fatin/Mobiliario

 

 

Iha/Laiha

Kuantidade no Kondisaun Konservasaun

Distribuisaun

Kondisaun diak

Kondisaun Rasoavel

Kondisaun aat

ekilibrada/ dezekilibrada

II. SALA BA PROFESSORES SIRA (iha sala 1)

Kadeira ba aluno sira

Iha

42

 

 

 

Meza/karteira ba aluno sira

Laiha

 

 

 

 

Kadeira ba Prof. Sira

Iha

19

 

 

 

Meza ba Prof. Sira

Iha

13

 

 

 

Armario

Iha

17

 

 

 

Armario File

Iha

11

2

 

 

 Printer

Iha

1

 

 

 

Vintunhas

Laiha

 

 

 

 

Ups

Iha

6

 

 

 

CPU (komputador)

Iha

6

 

 

 

Monitor(Komputador)

Iha

6

 

 

 

KeyBoard

Iha

6

 

 

 

Mouse

Iha

6

 

 

 

Kuadru Avisu

Iha

2

 

 

 

Kuadru Mutin

Iha

5

 

 

 

Kuadru Metan

Iha

1

 

 

 

Relojio

Iha

1

 

 

 

 Globe

Iha

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

III. SALA BA ADMINISTRASAUN ESKOLA NIAN (iha sala 1)

 

 

 

Fatin/Mobiliario

 

 

Iha/Laiha

Kuantidade no Kondisaun Konservasaun

Distribuisaun

Kondisaun diak

Kondisaun Rasoavel

Kondisaun aat

ekilibrada/ dezekilibrada

III. SALA BA ADMINISTRASAUN ESKOLA NIAN (iha sala 1)

Kadeira ba aluno sira

Iha

1

 

 

 

Meza/karteira ba aluno sira

Iha

2

 

 

  

Kadeira ba Prof. Sira

Iha

3

 

 

 

Meza ba Prof. Sira

Iha

3

 

 

 

Armario

Iha

6

 

 

 

Armario File

Laiha

 

 

 

 

Printer

Iha

4

 

 

 

Vintunhas

Laiha

 

 

 

 

Ups

Iha

4

 

 

 

CPU (komputador)

Iha

3

 

 

 

Monitor(Komputador)

Iha

3

 

 

 

KeyBoard

Iha

3

 

 

 

Mouse

Iha

3

 

 

 

Speaker

Iha

2

 

 

 

Dispenser

Iha

1

 

 

 

Toa

Iha

1

 

 

 

song sistem

Iha

2

 

 

 

Mic

Iha

1

 

 

 

Stafolt

Laiha

 

 

 

 

Relojio

Iha

1

 

 

 

Spanador

Iha

1

 

 

 

layar projetor

Iha

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fatin/Mobiliario

 

 

Iha/Laiha

Kuantidade no Kondisaun Konservasaun

Distribuisaun

Kondisaun diak

Kondisaun Rasoavel

Kondisaun aat

Ekilibrada/ Dezekilibrada

IV. SALA BA Diretor da Eskola

Kadeira ba aluno sira

Iha

1

 

 

 

Meza/karteira ba aluno sira

laiha

 

 

 

 

Kadeira ba Prof. Sira

Iha

2

 

 

 

Meza ba Prof. Sira

Iha

2

 

 

 

Armario

Iha

1

 

 

 

Printer

Laiha

 

 

 

 

Vintunhas

Laiha

 

 

 

 

Ups

Laiha

 

 

 

 

CPU (komputador)

Iha

1

 

 

 

Monitor(Komputador)

Iha

1

 

 

 

Relojio

Laiha

 

 

 

 

Projetor

Laiha

 

 

 

 

Globe

Laiha

 

 

 

 

Piala

Iha

2

 

 

 

Bola Basket

Iha

1

 

 

 

Bola Voly

Iha

1

 

1

 

Raket badminton

Iha

2

 

 

 

IV. SALA BA Diretor da Eskola

 

 

 

 

 

 

 

 

4.2.  Análiza Dadus

Iha kapítulu ida nee autor sei diskute konabá prosesu no analiza dadus nebé hetan ona husi rezultadu peskiza nebé halao ona. Wainhira dadus ne 'e hetan husi autor liu husi metodu intervista nudar metodu prinsipal hodi bele hetan desizaun objetivu no bele funsiona nudar faktu ida. Aleinde ne' e, autór mós uza metodu observasaun hanesan apoiu ida hodi kompleta dadus ne 'ebé autór hetan liu husi metodu dokumentasaun. Iha analiza dadus sira ne' e, autor uza redusaun dadus, aprezentasaun dadus, no Drawing concluded sions. Molok halo analiza, dadus ne 'ebé autór sira hetan ne' e ba dahuluk halibur tuir tipu dadus ne 'ebé iha, hafoin dadus ne' e halibur tuir ida-idak nia tipu, autór sira analiza dadus ho metodu atu deskreve no interpreta dadus ne 'ebé iha. Hafoin halo tiha análize ba dadus sira, konkluzaun sira foti hodi uza hanoin indusivu, hanesan hahú hosi konkluzaun jerál no konklui ho konkluzaun espesífiku sira.

Nune' e, sala sira bele evita hodi foti konkluzaun sira ne 'ebé sei uza nu' udar faktu atu hatene oinsá Knaar Lideransa Prinsipál Nian hodi hadi 'a Dezempeñu Profesores nian iha Eskola Edukasaun Tecnico Vocacional Economia e Comercio de Becora Dili. Atu hatene liu tan kona ba papel prinsipal Lideransa nian atu hadia Dezempeñu Profesores nian iha Ensino Tecnico Vocacional Escola Economia e Comercio de Becora Dili. Tuir mai rezultadu entrevista ida ho Adjuntu, xefe GAT, Xefe Dept. Acuntacia, Xefe Dept Comercio, Xefe Secretariado no Professor do Alunus  Eskola Ensino Tecnico Vocacional Economia e Comercio de Becora iha Dili.

 

FORMATU PERGUNTAS NO INTERVISTA IHA FATIN PESKIZA

ESCOLA SECUNDARIO TECNICO VOCACIONAL ECONOMIA E COMERCIO BECORA DILI 2021

1.      Tuir Ita Boot sira nia hanoin oinsá Papel Lideransa escolar hodi hadia dezempeñu Mestre/a iha  ESTV-Escola Economia E  Comercio ne’e oinsa?

Tuir professor Manuel Dos Santos Martins, L.Ed. dia 13./11/2021 hateten katak

Papel Lideransa Eskolar nian uza estillu lideransa escolar ho demokrasia, no loke dalan ba professores ho karakter lider demokrátiku sempre halo konsulta ho sira-nian subordinadu sira kona-ba asaun no desizaun neebé mak  propoin, no koko atu fó motivasaun hodi partisipa ativamente iha implementasaun desizaun hotu-hotu neebé halo ona. prinsipal halao ona knar lideransa ida atu hadia dezempeñu mestre sira nian hodi implementa estilu lideransa ida ne’ebe mak demokrasia. Ho Papel prinsipal nu’udar Diretór eskolar sai hanesan rekursu ida atu organiza profesór sira no simu kna’ar atu lidera eskola ida no iha kompeténsia bele hala'o ninian knaar nu'udar líder prinsipal iha dezempeñu tenki iha inovasaun no estratejia. Iha dezenvolvimentu eskola, Tenke iha kapasidade prinsipál atu kria no dezeña atividade programa oioin hodi dezenvolve eskola sira liu husi serbisu hamutuk ho eskola oioin no parte-interesada eskola sira-seluk.

Husi rezultadu entrevista sira iha leten, bele konklui katak prinsipál uza ona estilu lideransa neebé demokrátiku, justu no nakloke. Ida-nee mós iha efeitu ba hadiak dezempeñu profesór sira-nian iha aprendizajen kona-ba planeamentu, liuliu profesór sira-neebé demokrátiku no nakloke halo profesór sira lakohi husu se karik buat ruma menus hodi halo no implementa planu lisaun. No hadiak dezempeñu profesór sira-nian iha implementasaun relasaun interpesoál iha klase, ezemplu profesór no alunu sira foti desizaun hamutuk hodi halo regra ba klase.

2.      Oinsa Preparasaun tempu nu’udar lider escolar nian atu komunika diretamente ho mestre, estudante, no membru eskola sira seluk ?

Tuir professor Aniceto Dos Santos, L.Ed. dia 13/11/2021 hateten katak:

Diretór eskola ida tenki halo advokasia no komunika ho rezidente eskola sira atu nune'e bele kria relasaun armonia ida entre rezidente eskola sira. Objetivu prinsipál mak atu hala'o ninia knaar lideransa hodi hadi'a dezempeñu profesór sira nian liuhusi tau tempu ne'ebé la haluha atu komunika ho komunidade eskola nian, ida-ne'e reforsa ho entrevista no observasaun sira ho profesór sira henesa. Pilar importante ba dezenvolvimentu eskolar. “Mantein komunikasaun ne' ebé di'ak, loron ida ita bele halibur hamutuk, liuliu iha média sosiál atu ita bele komunika iha grupu, ita bele halibur hamutuk, la'ós de'it ho obrigasaun maibé ita mós iha obrigasaun hanesan maun-alin. Dalaruma sira mós komunika, ko' alia ho alunu sira iha ne'e, ko'alia ho profesór sira kona-ba prosesu aprendizajen iha klase, reklamasaun saida mak mosu iha klase.” Rezultadu entrevista iha leten ne'e hatudu katak prinsipál hala' o ona nia knaar lideransa hodi tau tempu ba fahe informasaun ne'ebé nakloke ba profesór sira iha eskola eskola refere. Komunikasaun prinsipál ho profesór sira bainhira iha oportunidade. Ho komunikasaun di'ak ho profesór sira, ida-ne'e mós hadi'a dezempeñu profesór sira nian hodi hala'o aprendizajen bainhira profesór sira hetan keixa iha klase.

Relasiona ho reposta iha leten, nu’udar hakerek na’in hakarak konklui deit katak Presiza tebes kria relasaun ne’ebe harmonia no kria mos komunikasaun diak entre lideransa eskolar ho professores no presiza halo kompleta malu ho liafua ou ideias ruma atu bele hadiak dezenvolvimentu eskolar no aktividades iha prosessu aprendisajen bele lao ho sucessu.

3.      Oinsa Fó Korajen ba profesór sira no membru eskolar tomak atu  

kumpre norma eskola nian?

Tuir professor Alice Benigna Cabral , E.Ed.. dia 13/11/2021 hateten katak:

Indikadór prinsipál ne'ebé halo ona ne'e mak kria "Disiplina” ida ne' e hahú uluk husi direktor eskolar, ema ne 'ebé mak sei kria ambiente disiplina nian, , sai nu 'udar diretór eskola ida tenke sai ezemplu dahuluk, hosi ema ida ne' ebé disiplina sei sai duni ambiente disiplina iha eskola, ezemplu ida mak tenke husik hela iha tempu se ema ida viola lei.

Husi deklarasaun iha leten, ita bele konklui katak, Diretór ne 'e kria ona ambiente disiplina atu nune' e eskola bele sai orden, no prinsipál mak fó ezemplu di 'ak atu membru eskola sira seluk bele sai dixiplina.

4.      Oinsa fo Orientasaun ba profesór sira atu rezolve problema traballu, no iha vontade atu fó asisténsia?

Tuir professora Elda Soares, B.Ed. dia 13/11/2021 hateten katak

Fo oeientasaun nu’udar diretor Escolar Importantante tebes  hodi bele tulun no rezolve problema neebé profesór sira hasoru no buka solusaun diak liu. Se iha problema ida ne 'ebé rezolve lailais ona atu nune' e nia labele dada an. Bazeia ba rezultadu entrevista nian, hetan informasaun katak prinsipál bainhira hala 'o nia knaar nu' udar líder hodi hadi 'a dezempeñu mak ajuda rezolve problema ne' ebé profesór sira hasoru iha indikadór sira iha leten sei deskreve hanesan tuirmai ne 'e: Objetivu prinsipál mak husu kona-ba problema ne' e, karik profesór sira iha abilidade atu hanorin sei orienta no iha esforsu atu aumenta sira-nia abilidade no haruka ba formasaun atu nune 'e profesór sira bele aprende liután kona-ba rezultadu aprendizajen Bazeia ba rezultadu sira.

5.      Oinsa  nu’udar lider escolar Hala'o  vizita  ba klase  hotu-hotu  hodi  observa  atividade aprendizajen diretamente?

Tuir professor Domingos da Costa, L.Ed. dia 13/11/2021 hateten katak:

Sai nu' udar Lider escolar ida ninia devér prinsipál atu observa atividade aprendizajen sira diretamente atu buka hatene saida mak akontese iha klase laran, oinsá profesór nia dezempeñu mak bainhira iha klase. prinsipál hala 'o ona nia knaar nu' udar líder hodi hadi 'a dezempeñu profesór sira nian liuhusi hala' o vizita sira iha klase, ida-ne 'e reforsa ho rezultadu entrevista ho prinsipál sira. Vizita sira-seluk ezisti, tuir nesesidade neebé presiza atu observa prosesu aprendizajen iha klase laran, dalaruma bele sai hanesan vizita klase semana ida dala ida. Bazeia ba rezultadu entrevista iha leten, prinsipál halao ona nia knaar lideransa liuhosi halao vizita iha klase. Ho vizita ba klase, Diretór ne' e hatene prosesu aprendizajen iha klase laran no se karik buat ruma falta, lideransa  sei orienta profesór sira, ida-ne 'e bele hasa' e profesór sira-nia dezempeñu bainhira hala 'o aprendizajen.

 

6. Tuir ita boot sira nia observasaun kona ba Jestor escola ESTV-EEC Becora Díli lao ho diak ka lae ?

Tuir professor Justinho Lorenço, L.Ed. dia 13/11/2021 hateten katak:

Hau bele informa deit katak Jestor eskolar ho ninia implementasaun pratika durante ne’e iha eskola Secundário Técnico Vocacional Económia e Comêrcio Becora Dili, Relasiona ho aktividades eskolar iha prosessu aprendisajen sempre lao diak ho ninia matenek no konesementu ne’ebe ideal no professional, Director nu’udar Jestor eskolar ne’ebe diak, hatene lidera no hatene organiza no tau intrese ba eskola nia diak. Director eskolar nu’udar ema ida ne’ebe fleksibilidade, motivador,organizador, no nia laran nakloke ba ema hotu no lao ho fiar an ho ninia matenek hodi bele dezenvolve aktividades eskolar lao ho susessu. Ne’eduni nia nu’udar director eskolar nia hatene observa no foti desisaun ne’ebe adekuadu tantu la hare ba Partidu,cór, no rás, tamba ne’e nia nu’udar director ne’ebe laran diak ba ema hotu.

4.3.    Diskusaun

Bazeia ba rezultadu observasaun no entrevista sira, autór ne 'e haree katak prinsipál Eskola Ensino Tecnico Vocacional Economia e Comercio de Becora eskola Dili, Aderito, hala' o ona nia kna 'ar di' ak tebes. Knaar lideransa prinsipal hodi hadia dezempeñu mestre Ensino Tecnico Vocacional Escola Economia e Comercio de Becora Dili ne 'e relasiona ho dezempeñu mestre sira nian iha aula laran atu bele lao ho diak, mestre sira tenki hetan diresaun no matadalan. Bazeia ba indikadór sira hosi papél lideransa prinsipál

1.       Iha mudansa ba oin demokrasia, no estilu lideransa nakloke mak iha efeitu atu hadiak dezempeñu profesór sira-nian iha planeamentu aprendizajen, demokrasia no nakloke ba  profesór sira iha planu lisaun no implementasaun no atu hadia profesór sira nia dezempeñu no halao relasaun interpesoál iha klase

2.      Prepara tempu atu koalia nakloke ba profesór, alunu no membru eskola sira-seluk, ho komunikasaun diak ho profesór sira mós hadia dezempeñu profesór sira hodi halo aprendizajen se profesór sira halo keixa iha klase

3.      Esplika ba profesór no membru eskola hotu atu iha disiplina, iha eskola tuir  orden /regulamentu.

4.      Halo enkontru sira ho ativu, periódiku no kontinua ho komité eskola, profesór sira, no membru eskola sira seluk kona-ba tópiku sira ne' ebé presiza atensaun. Hodi hala 'o sorumutuk sira hodi diskute ema sira ne' ebé presiza atensaun espesiál, profesór sira tulun atu rezolve problema sira ne 'ebé iha.

5.      Orientasaun no orienta profesór sira atu rezolve problema traballu. Ho orientasaun prinsipál no orienta profesór sira karik iha problema sei fasilita profesór sira atu rezolve problema sira-neebé hasoru iha klase

6.      Hala 'o vizita klase oioin atu observa diretamente atividade aprendizajen sira. Ho vizita ba klase, Diretór ne' e hatene prosesu aprendizajen iha klase laran no se karik buat ruma falta, prinsipál sei orienta profesór sira, ida-ne 'e bele hasa' e profesór sira-nia dezempeñu bainhira hala 'o aprendizajen.

 

 

 

KAPÍTULU  V

FINAL

5.1.  Konkluzaun

Bazeia ba rezultadu análize dadus no diskusaun kona-ba papél lideransa prinsipál iha eskola nian hodi hadia dezempeñu profesór nian iha Eskola Ensino Tecnico Vocacional Economia e Comercio de Becora Dili, autór sira bele konklui katak prinsipál halao ninia knaar lideransa atu hadia dezempeñu profesór sira nian iha Eskola Tecnico Vocacional, Economia Comercio de Becora Dili ho diak. Presiza mos halao nia knaar, prinsipál implementa ona estilu lideransa ida neebé demokrátiku, punivel ba oin, no nakloke, prepara tempu atu komunika ho membru eskola sira, realisa ba profesór neebé hanorin  iha eskola hodi disiplina, halao sorumutu ho ema neebé hela iha eskola kona-ba tópiku neebé presiza atensaun espesiál, matadalan no tulun profesór sira atu rezolve problema neebé profesór sira hasoru, profesór diretu no fó formasaun ba profesór sira atu hadiak sira-nia kapasidade, no halao vizita ba klase.

 

 

 

 

 

 

 

 

5.2.  Sujestaun

Bazeia ba análize no konkluzaun ne 'ebé aprezenta ona, autór sira sujere katak: Objetivu prinsipál nu’udar director eskolar nian atu hadia dezempeñu, bele ezekuta ho efetivu no efisiente hodi bele atinji metas ne 'ebé estabelese ona hamutuk. Instalasaun sira sai di' ak liután tanba instalasaun no infraestrutura sira sai nu 'udar fatór importante ba prosesu aprendizajen, tanba la iha instalasaun no infraestrutura ne' ebé adekuadu, presiza instalasaun no infraestrutura sira ne 'ebé kompletu hodi apoia atividade sira iha prosesu aprendizajen nian. No mós ba ema neebé hela iha eskola, profesór,  ka alunu sira, pesoál edukasaun, komité eskola, tenke partisipa iha atividade sira.

   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bibliografia  

  

Denim S. (2002) Inovasi Pendidikan, Bandung: Pustaka Setia.

E. Mulyasa .2011Menjadi Kepala Sekolah Professional, Bandung: Remaja Redaksi Sinar Grafika.

Erjati Abas,.(2017). Magnet Kepemimpinan Kepala Madrasah Terhadap KInerja Guru, Jakarta: PT. Alex Media Komputindo.

Erjati Abas. 2017. Magnet Kepemimpinan Kepala Madrasah Terhadap KInerja    Guru, Jakarta: PT. Alex Media Komputindo.

H.A.R Tilaar.(2000). Paradigma Baru Pendidikan Nasional, Jakarta: PT Rineka Cipta.  

H.B Siswanto.(2005). Pengantar Manajemen, Jakarta: Bumi Aksara.

Hadari Nawawi. (1989). Adminisrasi Pendidikan, Jakarta: Haji Masagung.

Lexy.J. Moleon. (2007). Metode Penelitian Kualitatif, Bandung: Remaja Rosdakarya.

Mulyasa. (2011). Menjadi Kepala Sekolah Profesional. Bandung: PT Remaja

Priyono, Mulyono. (2012). Manajemen Kepala Sekolah Dalam Peningkatan Kinerja Guru, PAI di SMP IT Abu Bakar Yogyakarta, Tesis (Yogyakarta: Program Pascasarjana UIN Sunan Kalijaga).

Rosda Karya.(2013). Munajat, Nur, Administrasi Pendidikan, (Yogyakarta: Fakultas Ilmu Tarbiyah dan Keguruan UIN Sunan Kalijaga,).

 

 

 

                                                 ANEKSU  FIGURA        

Intervista ho Professor Manuel Dos Santos Martins L.Ed. iha dia 13./11/2021

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Intervista ho Professora Alice Benigna Cabral , E.Ed. iha   dia 13/11/2021

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Intervista ho  Professor Aniceto Dos Santos L.Ed.  iha dia 13/11/2021

:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Intervista ho  Professor Domingos da Costa, L.Ed. dia 13/11/2021

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Intervista ho  Professor Justinho Lorenço, L.Ed. iha dia 13/11/2021

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Intervista ho  Professora Elda Soares, B.Ed. iha dia 13/11/2021