Friday, September 20, 2019

Edukasaun ba moris




 1. Signifikadu edukasaun no sosiedade
Edukasaun nia sentidu iha oin-oin tuir ema ida-idak nia presepsaun, maske dala-barak ema matenek hakarak atu tau iha limitasaun ida nia laran. Katak edukasaun nia sentidu tanke ida deit la’ós barak. Maibé ladehan katak termu edukasaun iha save ne’ebé ko’alia  kona-ba eduka. Simplesmente bele fó sentidu ba edukasaun hanesan esforsu ida hosi ema atu eduka ninia personalidade tuir valór  sira ne’ebé mosu iha sosiedade no kultura. Tuir dezenvolvimentu ne’ebé akontese iha mundu globalizasaun hatudu katak edukasaun ka paedagogie ne’ebé fó signifika akompaña no ajuda hosi ema ne’ebé maduru atu halo ema seluk sai maduru intelektualmente no mentalmente. “Maduru nia sentidu make ma ne’ebé bele responsabiliza ba nia-an biolojikamente, psikolojikamente, pedagojikamente no sosiolojikamente” (Hasbullah, 2005, p. 1).

Sosiedade mak grupu ida ne’ebé hela iha fatin ida.  Iha sosiedade ne’e mak, mosu prosesu vida sosiál, relasaun no interaksaun. Tan ne’e iha moris sosiál bele haree kualidade no kuantidade membru sosiedade ne’ebé oin-oin iha aspetu fiar, kultura, suku, profesaun, edukasaun ne’ebé kompózitu.

2. Objetivu edukasaun iha sosiedade
      Edukasaun Formál, Non Formál no Informál hotu-hotu iha objetivu atu dezenvolve sosiedade nia moris ho dignidade umanu.
      Hasa’e kapasidade pesoál ka grupu ne’ebé sistema edukasaun implementa ba sosiedade ida, nafatin bazeia ba situasaun reál ne’ebé sosiedade ida presiza.

3. Relasaun edukasaun no sosiedade
Haree hosi konseptu edukasaun, sosiedade nu’udar ema sira ne’ebé kualifika-an hahú hosi sira ne’ebé la hetan oportunidade edukasaun nian to’o sira ne’ebé iha edukasaun ho titlu no la ho titlu. Maibé haree hosi envairomentu edukasaun nian, sosiedade nu’uar parte edukasaun non-formál.
Edukasaun no sosiedade iha relasaun ne’ebé forte ba malu. Tanba la hodi edukasaun sosiedade la bele ba oin no la iha sosiedade edukasaun mos sei lamosu. Tan ne’e, ema ida-idak nia kontribusaun importante tebes ba prosesu edukasaun atu hasa’e kualidade sosiedade iha mundu modernu.

Relasaun entre sosiedade no edukasaun hatudu karakterístika korelasaun. Hanesan manu ho nia tolun. Sosiedade ba oin tanba edukasaun no edukasaun ne’ebé ba oin sei mosu deit iha sosiedade ne’ebé avansadu (Hasbulla, 2005, p. 96).

4. Teória hosi ema matenek nain sira kona-ba edukasaun no sosiedade
Sentidu Edukasaun tuir Langeveld nia hanoin: “Edukasaun mak esforsu, influensia, no ajuda  ne’ebé fó ba labarik atu sai maduru, ka ajuda labarik sai matenek hala’o nia kna’ar iha nia moris. Influensia ne’e mai hosi ema boot (ka hosi atmosfera ne’ebé ema boot kria hanesan, eskola, livru, esperiensia moris, no seluk-seluk tan) ida ne’e refere  loos ba sira ne’ebé sidauk maduru loos.”

Tuir John Dewey nia hanoin: “Edukasaun mak prosesu formasaun fundamental intelektualmente no emosionalmente ba iha relasaun natureza no umanu.”

Tuir Driyakara nia hanoin; “Edukasaun mak trata ema sai ema loos ka foti sa’e ema ba iha nivel insania (personalidade ne’ebé maduru).”

Tuir Gloria Steinem nia hanoin: “Edukasaun la’ós buat ida ne’ebé ema hetan maibé edukasaun mak prosesu moris nian.”

Tuir Carter V. Good nia hanoin: “Pedagogy is the art, practice, or profession of teaching.”

Tuir Coser at.all nia hanoin: “Education is the deliberate, formal transfer of knowledge, skill and value from one person to another.”

Tuir Webster nia hanoin: “Education is the process of training and developing the knowledge, skill, mind, character etc especially by formal schooling.”

Sentidu sosiedade tuir Robert hanoin katak “grupu ema nian ne’ebé moris hamutuk ho ninia métodu hanoin no hahalok ka atetude relativamente hanesan ne’ebé hatudu konsiéntemente iha sira-nia-an katak sira ida deit” (Robert W. Richey i
ha livru Hasbullah, 2005, p. 95).

Konkluzaun
Ottaway (1980)
      Iha sosiedade ida-idak, iha nia sistema edukasaun rasik. Maski dala ruma foti sosiedade seluk nia sistema edukasaun, maibé ne’e atu fortifika de’it (referénsia).
      Sistema edukasaun la hanesan tanba sosiedade mos la-hanesan maski iha relasaun ba malu.

Harii eskola iha komunidade nia le’et atu fó influensia ba sosiedade hodi prienxe oportunidade ba sira no konvida sira bele moris ho direitu tomak nu’udar povu no nasaun. Tan ne’e eskola hakesi funsionamentu morál no intelektuál ba dezenvolvimentu sosiál. Tanba edukasaun presiza “reasaun reflektivu” hosi sosiedade rasik no sistema edukasaun iha sosiedade ida nia laran nafatin dinámika basá – “in each society will change from time to time as the society changes”. (Ottaway 1980) Ezemplu: prosesu aprendizajen iha tempu uluk to’o agora. Sosiedade moris iha prosesu dinámiku nia laran tanba ne’e sistema edukasaun presiza halo adaptasaun.